1 april 2013

56 pullups? Yes I can.

Första gången jag steg in på Nordic såg jag ett gäng tjejer hänga i räcken och dra sig upp på ett snyggt gymnastiskt sätt. De liksom bara flög upp. Vackert. Det där sättet skulle jag senare lära mig kallades att "kippa". Ända se'n dess har jag kämpat med mina egna kippade pullups och svordomarna har varit många och frustrationen stor när jag mest hängt och dinglat.

Successivt började jag förstå lite mer om hur man får igång gunget utan att tappa rytmen och med hjälp av gummiband har även jag kunnat kippa. Men jag har hela tiden sneglat åt de där som kan. På riktigt. Som kan köra hela wod:ar utan gummiband. Om det är något som jag förknippar med CrossFit så är det att kunna göra kippade pullups till förbannelse. Och jag har känt mig extremt långt borta från att vara "en av dem som kan".

Bara så ni förstår min bakgrund. Och för att ge er som kämpar hopp. Kämpa vidare!  Plötsligt händer det.

För ett par månader klarade jag för första gången att göra mer än en kippad pullup i följd. En riktig milstolpe. Idag kom nästa milstolpe. Jag körde ett helt pass utan att ta gummibandet till hjälp! Den känslan. Den. Jag kan ju.

56 kippade pullups under samma pass. Utan gummiband. Det artar sig.

Och det bästa av allt - jag var långt ifrån ensam att göra framsteg under dagens pass. Och delad lycka är ju som ni vet... ja dubbel. Hur klyschigt det än låter.

Dagens krigsskada - skinnflådda händer

3 kommentarer:

  1. men hur grym får man vara egentligen!!! grattis!

    SvaraRadera
  2. men hallå! har du slutat blogga för gott? kraam!

    SvaraRadera