30 november 2011

Inte så kul

Nej det här kommer inte att bli ett halleluja-inlägg över hur fantastisk träningen är. Idag var det faktiskt inte kul. Jag var seg innan och hade ingen direkt lust att träna och vore det inte för att jag hade en inbokad fikadejt efter träningen så hade jag gått direkt hem till soffan. Men nu kunde jag ju lika gärna fördriva tiden mellan jobb och fika på gymmet tänkte jag.

Körde ett av mina standardbenpass men fick kämpa lite för att uppbåda tillräckligt med energi för att köra så hårt som det är tänkt. Kände redan under rodduppvärmningen att benen snabbt fick mjölksyra så räknade inte med några stordåd just idag. Men ibland måste man ju bara träna för att träna. Utan att åstadkomma stordåd. De där sega, halvtrista passen ger ju också nå't.

Det var packat med folk på gymmet men jag ockuperade snabbt ett av racken för att köra knäböj. Det gäller att våga ta plats på gymmet.. Knäböjen börjar kännas ok, men är fortfarande en övning jag är oproportionerligt svag i. Men det lär ju vända en vacker dag. Fortsatte med raka marklyft som jag just idag tyckte kändes lite knepiga. Hittade inte riktigt kontakten med baksida lår så som jag brukar. Som sagt, ingen höjdardag på gymmet.

Såhär såg passet ut i sin helhet:

Djupa knäböj 4x6 (40 kg)
Raka marklyft 4x6 (55 kg)
Utfall med kettlebell på rak arm ovanför huvudet 3x8 per ben (12 kg)
Draken/Enbensmarklyft med kettlebell 3x8 per ben (14 kg)
Höftrehab 2x15 per ben
Enbensknäböj på bosu 2x8

Efteråt var jag fortfarande seg, men efter en pasta på närmaste fik började krafterna återvända och jag tänker att det där styrketräningspasset var ju inte så tokigt ändå. Nöjd att det blev gjort.

Tjejvasan direktsänds i SVT

Det märks på alla håll och kanter att det här med längdskidåkning snabbt avancerat från töntsport för de som inte åker utför till het trendsport som alla ska hålla på med.

Nu hakar även SVT på trenden och sänder direkt från Tjejvasan. Ett steg mot jämlikhet i sportvärlden?

Själv längtar jag efter snö så att jag går i bitar. Kollar SMHI:s 10-dagars prognos åtminstone ett par gånger om dagen och ser nu att det väntas snö i Stockholm i nästa vecka. Yes! Har inget emot om de här 10 plusgraderna byts mot dito minusgrader. Det är ju banne mig december imorgon.


28 november 2011

Det går bra nu

Det är tacksamt för en bloggare att träna på ett gym där det tas bilder under passen...

 Typisk passning under skin the cat

Action under passet - här Renegade Row
Tack till Nordic för bilderna

Så var jag där igen då. I lekstugan a.k.a Crossfit Nordic.

Dagens pass började dock med lite allvar. Viktade strikta pullups stod på programmet och det är inte att leka med. Jag körde dock mina ettor (alltså en repetition åt gången) utan vikt och försökte istället att göra dem så strikta som möjligt, dvs använda benen så lite som möjligt och bara dra dra dra så högt upp jag bara kan. Tycker att det gick helt ok. Kändes lätt med handflatorna mot mig, lite tyngre med handflatorna vända bort från kroppen. Inga jätteframsteg sedan sist jag testade men å andra sidan har jag tränat ganska mycket överkropp den senaste veckan så musklerna är inte direkt utvilade vilket de var sist jag testade. Nästa gång det blir viktade pullups ska jag klara att hänga på mig ett par kilos vikt.

Efter allvaret började leken i form av skin the cat som ni ser på den övre bilden. Bara så ni vet - det är betydligt jobbigare att hålla på och snurra runt i ringar nuförtiden än det var som barn.

Så väntade den traditionella metconen som idag såg ut såhär:

5 varv av:
9 pullups (använde lila gummiband)
6/6 renegade row (10 kgs hantlar)
36 double unders
6 burpees

Lite kul är att jag kört det här passet tidigare, i april närmare bestämt och jag har då i Funbeat noterat att jag fuskade rätt så rejält på pullupsen och jag körde också med en lite lägre vikt på renegade row. Idag gick pullupsen betydligt bättre. Härligt att svart på vitt se framsteg.

Inspireras till stordåd

Charlotte Kalla och marklyft - perfekt inspiraton
Bild: expressen.se

Funderade lite på vad som inspirerar mig och vad som egentligen driver mig till att träna, träna och åter träna. Inget konstigt med den funderingen egentligen, är ju ganska självklart att ibland ifrågasätta hur man spenderar de timmar man har här i livet. Svaret är i grund och botten ganska enkelt: träna är helt enkelt det roligaste jag vet.

Jag längtar efter att träna, jag njuter under tiden av att kroppen får jobba sig trött, älskar mjölksyra, älskar utmattning och jag njuter efteråt av den sköna vilan med matthet i kroppen. Jag drivs också av all form av utveckling, så bara tanken på att sätta pers i marklyft, springa längre, åka skidor snabbare eller vad det nu kan vara får mig att gå igång och tänder träningsgnistan. Så det här med träningsmotivation är egentligen inget större problem. Ju mer jag tränar desto mer motivation till att träna ännu mer får jag.

Men så finns det ju de där dagarna när det faktiskt inte känns så kul och soffan lockar mer än träningen. Eller de där gångerna (som igår) när jag är seg och småtrött och kan tänka mig att mysträna men inte så mycket mer än så. Kort sagt: när jag behöver en spark i baken.

Och det är då jag tackar gudarna (och vem det nu var som utvecklade internet och bloggarna) för att det finns så otroligt många förebilder som bloggar och smittar mig med sin motivation. För mig som alltid varit extremt sportintresserad och suttit klistrad framför alla stora sportevenemang sedan fyra års ålder så är elitidrottarnas bloggar extra intressanta. Jag älskar att läsa om hur de som kan träna "på riktigt" gör och just nu är det Charlotte Kalla, Marcus Hellner och Anna Haag som ger mig mest inspiration. Ja och så gänget som visserligen inte är elitidrottare men som är atleter av högsta rang ändå: Crossfit Team Reebok.

Hur hittar du inspiration när motivationen tryter?

27 november 2011

Jag anar framsteg

Under gårdagens adventsmys hos Sara lyckades Erika och jag, utan att vi själva riktigt vet hur det gick till, få Sara att lova att hänga med på dagens Prova på-pass på Crossfit Nordic. Kul!

Vi var dock alla lite halvsega idag efter gårdagens glögg- och sockerchock och jag hoppades på ett pass som inte skulle kräva alltför mycket tekniktänk. Ett söndagsmyspass med andra ord. Nu är det ju sällan så att man mystränar när det gäller Crossfit, men idag kom vi nog så nära man kan komma mys i alla fall.

Efter en typisk crossfituppvärmning med bland annat rodd, hopprep, turkish get ups, svingar, skorpioner och enbensmarklyft väntade dagens teknik/styrkedel som idag var sittande hantelpressar. Inte så typiskt Crossfit med en så isolerad rörelse men passade mig bra idag. Enkelt rent teknikmässigt och lugnt och sansat. Vi behövde ju inte ens stå upp.

Passet var flåsigt men ganska lätt rent styrkemässigt och bestod av pushpressar, svingar, mountain climbers och hopprep.

Efter passet var det ovanligt lugnt på gymmet så jag passade på att öva lite på mina kippade pullups. Och tro det eller ej, men jag tror att jag börjar vara något på spåren. Använde det röda gummibandet som ger minst avlastning och lyckades göra några i rad. Sen om själva kippingtekniken var bra eller inte låter jag vara osagt, men jag tog mig åtminstone upp med hakan över stången några gånger i rad. Kul!


Tack till Sara för bilden

Intervaller i Hammarbybacken

Att vakna till strålande sol och veta att dagen ska spenderas utomhus, tränandes, måste vara en av mina topp 5- känslor. Igår hände just det. Solen sken från en klarblå himmel och Erika och jag hade planerat att ses i Hammarbybacken utrustade med stavar för att ta oss an den beryktade backen. Sara har gjort det, Sofie har gjort och snart har väl alla träningsbloggare gjort det om man får tro det här facebook-eventet.

Vi tog tunnelbanan till Hammarbyhöjden, av med överdragskläderna, på med stavarna och så var det bara att börja. Vi inledde på baksidan av backen där en grusväg slingrar sig upp mot toppen. Den här slingan är inte lika brant som backarna på framsidan så den passar perfekt som uppvärmning, om än en uppvärmning av det jobbigare slaget. Ner på framsidan och så upp igen, fast den här gången rakt uppför backen i liftspåren. Inte helt lyckat kanske då det var så brant att det liksom inte gick att gå ordentligt och dessutom lerigt. Lite Tjurrusetkänsla på den.

Sedan hittade vi den slinga som skulle bli min favorit. Till vänster om liften går det en mer slingrande väg upp mot toppen. Lite längre än den första slingan vi tog och alldeles perfekt jobbig. Jag kopplade på autopiloten och bara körde. Uppe på toppen träffade jag på Erika som berättade om hur hennes tankar gick i de jobbigaste momenten och jag insåg då hur lite jag tänker när jag kör intervaller av det här slaget. Jag tänker inte på att det är jobbigt, tänker inga pepptankar, tänker egentligen ingenting alls. Jag bara gör. Utan reflektion. Totalt frånvarande skulle man kunna kalla det. Eller så kan man se det som total närvaro.

Sex vändor upp och ner för backen blev det, för det mesta skidgåendes och på de lite flackare delarna skidlöpandes. Och konstaterar igen att skidlöpning är vansinnigt jobbigt. Men effektivt. Pulsen låg runt 90% i intervallerna och efter 80 minuter flängandes upp och ner för "berget" så var vi mer än nöjda.

Väl hemma njöt jag av den där fantastiska välmåendekänslan som infinner sig efter ett slitigt pass utomhus. En matt kropp som väldigt gärna tas emot av soffan. Och som extra grädde på moset väntade glöggmingel hos Sara på kvällen. Har svårt att tänka mig en bättre uppladdning inför kakfrosseri.



25 november 2011

Jaga boll

Det var längesen jag sprang så mycket under en tennismatch som idag. Lååånga bolldueller gjorde att pulsen låg riktigt högt under i stort sett hela matchen. Andfåddheten hann inte lägga sig mellan bollarna och för första gången på väldigt länge så var det otillräcklig kondis som framkallade mina misstag.

Men jag är överlag nöjd med min insats och det var en kul match (trots knapp förlust).

Efter att ha slängt ihop en omgång müsli, rostat nötter och gjort nya energibars på rekordtiden 30 minuter så sitter en kväll i soffan framför På spåret extra bra.

Imorgon vankas det backintervaller i Hammarbybacken tillsammans med Erika. Hoppas benen passar på att vila upp sig ordentligt till dess.

23 november 2011

Lyfta ett ton efter jobbet?

Bild lånad från Nordic

Idag var det extra kul att köra Crossfit. Ibland är det bara lite roligare än vanligt. Fråga mig inte varför. Rätt humör? Ett kul pass? Rätt stämning? Lite av varje kanske.

Förutom att det var extra kul så var det extra jobbigt också. Träningsvärken från gårdagens pullups, flådda katter och muscle ups kom som ett brev på posten på eftermiddagen och även idag skulle överkroppen få jobba.

Passet började med teknikträning i styrkestöt - alltså först en styrkefrivändning och därefter valfri variant av press för att pressa stången ovanför huvudet. Jag förstod ganska så snabbt att dagens metcon (som skulle innehöll ett gäng styrkestötar) skulle bli rejält flåsigt. Redan efter en sisådär 3 styrkestötar var pulsen hög..

Dagens metcon kräver en lång förklaring vilken bäst beskrivs här och jag konstaterar att jag efter passet lyft ett drygt ton från marken till raka armar över huvudet. Ett ton!? Visst låter det bra mycket coolare om man framställer det så än att säga att jag lyfte 27,5 kg 39 gånger? Utöver det genomfördes även 150 situps och 150 double unders. Allt inom loppet av 20 minuter.

Tänk vad man kan åstadkomma en vanlig onsdagskväll. Och tänk så bra maten smakar efteråt. Och så skön en matt kropp kan kännas när den äntligen får vila.

22 november 2011

Crossfit med extra tafsande

Viloveckan är över och efter morgonens jogg och en intensiv arbetsdag väntade dagens andra pass - crossfit. Vi tränade på bar muscle ups och eftersom jag inte är tillräckligt stark (än) att dra mig upp hela
vägen fick jag assistans i form av ett par händer i midjan som hjälpte till att lyfta och avlasta lite. På byxorna ser det dock ut som om tafsandet skedde lite här och där.. magnesium precis överallt.

Morgonjogg och kreativitet

Nya favoritgröten - Havregrynsgröt med mandelsmör, kanel och äpple serverat tillsammans med svenskan. Inte så tokig avslutning på en morgon som börjat med en helt oplanerad morgonjogg.

Inte varje dag jag vaknar utvilad 40 minuter innan klockan ringer, så bäst att ta tillfället i akt och sätta igång kroppen på bästa sätt. Och kanske ännu mer sätta igång kreativiteten. Nu har jag redan tänkt nya smarta tankar och lagt upp en plan för arbetsdagen. Ja man skulle faktiskt kunna räkna morgonjoggen som riktigt effektiv arbetstid.

21 november 2011

Fördelen med att ha nära till jobbet..

.. är att lunchen kan ägnas åt en mycket välbehövlig power nap. 20
minuter på soffan och eftermiddagen är räddad.

20 november 2011

Tips på långpass

Var ett tag sedan jag var ute och sprang långt nu så visste inte riktigt vad jag skulle förvänta mig av kroppen under dagens långpass.

Bestämde mig för att köra enligt upplägget 10+1, alltså 10 min jogg, 1 min gång om och om igen. Gillar det här upplägget då det känns betydligt lättare mentalt att ha 10-minutersperioder att bocka av än en enda lång 90-minutersperiod. Såhär efter en lång vila från långpass så kan det också behövas lite gånginslag här och där för att lyckas hålla en låg puls under så pass lång tid.

Givetvis behöver det inte vara just 10+1 utan kan lika gärna vara 15+2 eller 6+1 eller... helt
beroende på din form. Det viktiga med långpass är ju just att vara ute länge på låg puls, inte att springa fort.

10+1 visade sig passa perfekt idag. Snittpulsen hamnade på 74% efter 90 minuter och förutom en känsla av tristess efter 60 minuter så var det riktigt skönt att springa idag. Och det där regnet och mörkret som inifrån såg väldigt trist ut var inte det minsta oskönt när jag väl kom ut. Sådär som det alltid är.

16 november 2011

Finn fem fel..

Hur gick det här till? Visserligen är de tennisskor båda två.. och som
tur är är båda vita.. Men där slutar väl också likheten.

Lägg därtill tights istället för tenniskjol och mismatchen är total.
Tur att jag lyckades med bedriften att åtminstone få med mig en
högersko och en vänstersko. Och att jag ska träna och inte tävla.

15 november 2011

Softar

I min kalender den här veckan står det "lugn träningsvecka". Samma fras återkommer var fjärde vecka. Det är mitt sätt att periodisera träningen och låta kroppen återhämta sig lite mer än under de mer normala träningsveckorna. Förhoppningsvis leder det till färre sjukdagar och bättre träningsresultat. Det är i alla fall tanken med upplägget. Rent mentalt är det också skönt att låta träningssuget byggas upp under den lugnare veckan och väcka träningsmotivationen ordentligt.

För det mesta slarvar jag tyvärr med de lugnare veckorna. Min maxgräns på tre träningspass överskrids lite för ofta. På något sätt så dyker det alltid upp pass "jag bara inte kan missa", kompisar som frågar om jag vill träna vilket jag ogärna tackar nej till, eller bara en allmän känsla hos mig själv att jag nog inte behöver viloveckan.

Den här veckan är jag dock glad och tacksam för att jag ska vila enligt schemat. Känner mig riktigt trött och sliten efter att ha varit hemifrån hela helgen och med mycket på jobbet så trivs jag alldeles utmärkt med att bara gå hem direkt till soffan. Tänker sova åtminstone nio timmar i natt och vakna med normal energinivå imorgon.



Skickat från min iPhone

13 november 2011

Snabbare med pyramidintervaller

Hann inte mer än komma innanför dörren innan löparskorna åkte på. Efter en intensiv helg i Köpenhamn behövde jag en återställare av både kropp och hjärna och tyckte det passade bra att köra järnet med intervaller. Stoppade i mig ett par knäckemackor med jordnötssmör och banan och gav mig ut i höstmörkret. Reflexvästen på förstås.


Körde en favorit vad gäller intervallupplägg - pyramidintervaller enligt upplägget: 1-2-3-4-4-3-2-1. Det betyder alltså att jag efter uppjogg börjar med en intervall på 1 minut, tar jogg/gångvila i 30-60 sek, kör en intervall på 2 minuter, jogg/gångvila 30-60 sek, kör en intervall på 3 minuter osv. Hur länge jag vilar beror på hur lång tid jag behöver för att få ner pulsen och hinna återhämta mig för nästa intervall. Passet avklarat på 40 minuter - väldigt effektivt!

Med det här upplägget får jag både springa riktigt snabbt på 1-minutsintervallerna samtidigt som de där vidriga men så effektiva 4-minutsintervallerna är tillräckligt få för att jag ska orka hålla motivationen uppe. Gillar också att det blir kortare och kortare intervaller när man tagit sig förbi halva passet. Uppmuntrande när det börjar kännas tungt mot slutet.

Söndagslyx

Brunchtallrik på Café Norden i Köpenhamn. Vansinnigt gott!

12 november 2011

Köpenhamnsjogg

Är i Köpenhamn över helgen och har just lagt mig i hotellsängen, satt på vinterstudion, tuggar på en KitKat och återhämtar mig efter eftermiddagens jogg i centrala Köpenhamn.

Kollade lite snabbt på kartan innan jag begav mig ut och bestämde mig för att springa till första bästa område som var grönt på kartan. Vet inte vad parken heter men perfekt att springa i var den hursomhelst. Jag sprang på en upphöjning med vallgravar runtom och med utsikt över staden på ena sidan och havet på den andra. Snyggt! På väg dit turistspottade jag av en slump den lilla sjöjungfrun, såg åtminstone 10 supercoola cyklar (de finns verkligen överallt här) och stötte ihop med ett antal balklädda tonåringar som just lämnat de vita limousinerna för att fotas framför sjöjungfrun.

Det är det här jag älskar med att springa på nya platser. Helt oförutsägbart och ett av de allra bästa sätten att uppleva en ny stad på.

Nu en tupplur innan middagen.

10 november 2011

Bästa matkursen!

Matkursen som jag går nu är så inspirerande! Annika Schüllerqvist har verkligen lyckats med att skapa en kurs som får mig att testa en helt ny typ av mat och tycka att det är både kul och gott att äta hälsosamt. Har redan hunnit laga och bjuda på ett antal rätter av de vi hittills testat under kursen - med bra resultat och nöjda gäster.

Visserligen var det nog inget större fel på hälsofaktorn i min mat tidigare heller, men jag har haft lite svårt att komma ifrån det där med ris, pasta och potatis som tillbehör. Nu vet jag ett antal andra kombinationer som funkar minst lika bra. Och har fått en massa kreativa idéer om hur man får in mer grönsaker i kosten.

Så här låter teasern inför kvällen:

Vi lagar olika hälsogröter, bärkompotter, müsli, äggröra, färskost, groddar och hemkokt chaite. Vi kommer dessutom att råpressa juicer, göra vitaminkickar med nyponpulver och mighty greens, så hela kroppen spritter av liv!

Ikväll ska vi alltså laga frukostar - kan det bli så mycket bättre för en riktig frukostanhängare?


Bjuder på lite inspiration från tidigare matkvällar. Och givetvis kommer jag successivt att lägga ut recept på härligheterna.






No mercy

Ett annat träningstillfälle med Erika - då betydligt flamsigare än igår..

Igår firade jag och Erika ettårsdag. Ja som vänner alltså. Vi inledde kvällen i sann bloggaranda med att svepa en smoothie från Blueberry innan vi begav oss till Friskis City vilket faktiskt även var platsen för vår första date, då för ett år sedan.

Erika kom med förslaget att vi skulle köra ett Box-pass och jag var inte sen att haka på. Finns väl inget bättre sätt att visa sin vänskap på än genom att puckla på varandra?

Det var väldigt länge se'n jag körde ett box-pass och även länge se'n jag körde ett gruppass överhuvudtaget. Jag hoppades på ett pass där jag fick köra skiten ur mig rent ut sagt och bestämde mig innan att göra alla övningar så jobbiga de bara kunde bli. Inget mesande.

Den inledande styrkedelen innan själva boxningen satte igång kändes som en bit av kaka. Enkelt. Så var det inte för ett par år sedan när jag regelbundet gick på gruppass. Jag har uppenbarligen blivit stark.

Själva boxandet var grymt kul och vi taggade till ordentligt båda två. Passet var relativt enkelt rent tekniskt vilket passade min "köra järnet, slippa tänka"-mentalitet.

Så blev det då dags för den avslutande delen där man inte bara kör mot sin partner utan även "slåss" mot andra. Och där och då var jag helt inne i bubblan. Jag sa till Erika att "nu fas*n ska vi visa dem" och tror även jag tog orden "nu ska vi slå ner dem" i min mun. Hoppsan. Jag menade inget illa. Det var bara ett uttryck för adrenalin. Och tävlingsinstinkt.

Och jag slog och slog, med hopp om att motståndaren skulle vackla till.. och när passet var över var det med darriga armar och lätt illamående jag lämnade tillbaka boxhandskarna. Just så som jag tänkt mig det hela. Jag är glad över att jag är van att träna med hög intensitet. Numera är jag inte längre rädd för att ta ut mig och jag vågar satsa allt och vet att jag orkar lite mer än jag tror. Stor skillnad från förr då jag blev rädd för att jag skulle svimma eller inte orka mer och därför trappade ner alldeles för tidigt.

Tack Erika för sparringen. Och ett ännu större tack för vänskapen.

9 november 2011

Magiskt.

Är inne i ett riktigt träningsflow för närvarande och efter gårdagens höjdarpass på Nordic nådde träningsivern smått hysteriska nivåer. Humöret och energin var på topp och helt plötsligt kändes en morgonjogg som ett självklart val efter att ha fått stå tillbaka under en period när jag prioriterat sömnen.

Och ja, vad ska man säga, jag kunde ju ha valt en sämre dag för nypremiär.. Vad ni inte ser på bilderna är de små fluffiga "molnen" som svävade på vattnet, en slags morgondimma som gjorde att det kändes som att vara i himlen på riktigt. Svävande bland molnen. Ja ni hör ju, jag är så där löjligt lyrisk. Men det här är banne mig livet när det är som bäst. Enkelt och vackert.

8 november 2011

I nästa liv ska jag bli gymnast

Ännu ett pass på Nordic som gick i gymnastikens tecken och jag blir bara mer och mer övertygad - det här är bland det roligaste jag gjort!

Hela timmen gick ut på att på olika sätt hänga, snurra, trixa och fixa i de romerska ringarna. Ringarna som måste vara tidernas bästa träningsredskap.

Det gjordes ice cream makers, muscle ups och skin the cats. Knäppa namn på desto bättre övningar. De här övningarna är i sin ursprungsform väldigt tunga och kräver en himla massa styrka och teknik. Alla går dock att skala (alltså att modifiera för att göra samma övning i en lättare variant) och idag jobbade vi dessutom två och två och hjälpte varandra med passning. Det där med passning är fiffigt - då går det att göra övningen även om man inte är tillräckligt stark för alla moment genom att man får lite hjälp just i de lägen där det är som tyngst. Just idag fick jag superb passning i muscle upsen så att jag äntligen kunde börja få lite känsla för hur övningen ska kännas.

Kroppen är för övrigt bra märklig. I söndags testade jag ju ice cream makers för första gången och det gick verkligen inte alls. Idag var det dags igen och plötsligt fattade kroppen vad den skulle göra. Fortfarande i en skalad variant och med passning men det var ändå enorm skillnad från i söndags. Verkar som att kroppen jobbar även när jag håller mig borta från gymmet..
Sammanfattar dagens pass med: sjukt kul!

7 november 2011

Skidlängtan och älghufsande

Förra veckan gick i skidornas tecken trots bristen på snö - anmälan till Svalbard Skimarathon gjordes, teknikläger med Perfect Skiing ï december bokades och nyårsskidåkning planeras. Det är ju inte utan att man längtar en aning efter snö.

För att råda bot på den värsta skidabstinensen har jag säsongsinvigt stavarna med skidgång och försökt mig på övningen med det lite finurliga namnet älghufs. Fy sat*n så jobbigt! Tänk backintervaller men med dubbel ansträngning tack vare stavarna. Dessutom ska stegen vara spänstiga och liksom svävande så att man efterliknar skidåkning så mycket som möjligt. Det finns ju dock en liten skillnad. På skidor kan man glida fram på snön och vila i steget medan man här ska "glida" i luften. Den där vilan försvinner alltså med andra, därav den spyjobbiga känslan. Men samtidigt kul! Jag kände mig ömsom som en blandning av ett miffo som försöker åka skidor utan snö ömsom som ett riktigt proffs, säg Charlotte Kalla som flyger uppför backarna.



6 november 2011

Gymnastik!


Fantastiskt roligt CrossFit-pass idag! När det målas gubbar på tavlan (kolla längst upp till höger) så vet man att det är gymnastikfokus på g och det är mina absoluta favoritpass. För hur omöjliga de där övningarna än känns, så är det barnsligt kul att leka i ringarna. Dessutom är det vansinnigt imponerande med folk som behärskar de här övningarna. Motiverande!

Drömmer om den dag jag sätter en front lever eller kan göra ice cream makers med lätthet.  Där är vi dock inte på något sätt än så ni får hålla till goda med nå'n annan som kan det här med att göra glass. Lovar att uppdatera den med en film på mig den dag jag är där..



Som vanligt avslutades dagens träning med en metcon som såg ut som följer:

Inom 10 min:
500 meter rodd
sedan max antal varv av:
8 supinerade pullups
8 burpee-situps
8 sumomarklyft high pulll (alltså marklyft med bredare stans och drag till hakan)

Riktigt flåsigt men kul! Dessutom extra lyx att bara vara 4 pers på passet idag - mycket instruktörstid per person med andra ord.

Morgon på Djurgården

Söndag morgon och vaknar med lätt rastlöshet. Inte bra. Nån slags oro
i kroppen som jag inte riktigt förstår mig på - har ju en helt
oplanerad söndag framför mig, precis som jag vill ha det.

Ligger och vrider och vänder på mig i sängen när jag bestämmer mig för
en morgonpromenad. Vet ju att det brukar hjälpa mot icke-välkomna
obefogade olustkänslor även om jag inte alls förstår hur.

Möts av ett lugnt och morgontrött Djurgården. Jag konstaterar än en
gång att Djurgården är som bäst tidiga mornar innan det befolkats av
fotograferande turister, halva löpar-Stockholm och horder av
söndagsflanörer. Jag vill gå i mina egna tankar inte på rad i ett
långt led.
Det får gärna vara vad majoriteten kallar trist väder också - för mig
är det perfekt väder då de flesta stannar inne. Varför kan man ju
fråga sig, men jag tackar för utrymmet.

När jag vänder halvvägs in på promenaden har den där olusten släppt
något. Väl hemma igen hoppas jag att den är som bortblåst.

3 november 2011

Hafsigt men ändå pers

När jag går till gymmet gillar jag att ha en plan. En noga uppskriven sådan med vilka övningar jag ska köra, antal reps och sets. Jag är en så'n där som går omkring på gymmet med papper och penna och noga antecknar efter varje set.

Utan en tydlig plan tycker jag att det mest bara blir slarvigt och hafsigt - några knäböj där, några pullups där men ingen ordning och reda. Det känns inte som jag tränar "på riktigt". Jag får också mycket svårare att pressa mig själv när jag inte har en plan att följa. Allra bäst blir det när jag kör samma program några gånger så att jag får se hur jag utvecklas. Bara tanken på att få skriva in en högre vikt än sist gör att jag ger det där lilla extra. Så'n är jag.

Idag var dock ett undantag. Är lite småförkyld - bara snuvig så inga konstigheter egentligen, men vågade inte köra på max utan fick mesträna lite. Usch vad jag ogillar mesträning. Men jag intalade mig själv att det var bättre att gå dit och mesa än att inte träna alls. Eftersom jag inte visste hur kroppen skulle reagera så valde jag att inte lägga upp något program utan bara köra på känsla.

Känslan gav mig ett blandat pass med bland annat lite pressar och annan axelträning, turkish getups, chins, statisk L-sit, benlyft mot hängande bosu och så dagens höjdpunkt: kippade ringdips.

Har bara testat att köra ringdips en gång tidigare, då med resultatet att jag kom ner men inte upp.. trots försök att hjälpa till genom att kippa. Men idag satt de där! Klarade åtminstone tre i rad och det kändes riktigt kul! Så mesträning till trots - ett pers lyckades jag ju sätta i alla fall.

Här följer ett klipp med kippade ringdips. Min benföring är dock mer som ett bröstsimbentag om ni förstår hur jag menar. Vill ni bara snabbt se hur det går till så spola fram till 3 minuter in i klippet ungefär.


Kipping Dips from Again Faster on Vimeo.

Recept: Morotssoppa med mango och ingefära


För ett tag sedan köpte jag den i bloggvärlden så omtalade boken från Blueberry: Food for Thought. Full med inspiration, nyttig kunskap och så min favoritdel: recepten.

Jag har redan hunnit laga morotssoppan två gånger och rekommenderar den varmt.

Här är receptet med vissa egna modifikationer för er som vågar testa:

Morotssoppa
2 msk kokosolja
1 gul lök, hackad
500 g morötter, skalade och skivade
1 stor sötpotatis, skalad och skuren i bitar
75-85 g (ca 4-5 cm) färsk ingefära, skalad och skivad
2 dl mangobitar
1 liter lantbuljong
2 dl grädde (valfri sort)
1 citron, skal och saft
en gnutta sambal oelek
salt
peppar

Gör så här:
1. Stek löken i kokosolja tills den blir mjuk i en stor kastrull (ca 5 min).
2. Tillsätt morötter, ingefära och sötpotatis och fräs i 5-10 minuter.
3. Tillsätt mango och buljong och låt koka på svag värme i ca 20 minuter till dess att grönsakerna är mjuka.
4. Mixa soppan tills den är så slät som du önskar.
5. Tillsätt grädde och citron och värm försiktigt.
6. Smaka av med sambal oelek, salt och peppar.