31 januari 2011

Garderobsrensning

12 rör tennisbollar hittade jag i min garderob.. Hade på min höjd gissat på 4. Bollar jag inte längre använder för att de redan gjort sitt liksom, luften har bokstavligen gått ur dem och jag har inte "kommit mig för" att kasta dem. Inte konstigt att kläderna inte får plats.

Nike Blast - dag 2

Helt uppenbart är det inte bara jag som reagerat starkt på Pär Johanssons ord. Efter den där föreläsningen som gjorde mig alldeles varm, hoppfull och tog fram mitt bästa humör så var det då dags för själva träningsdelen av dagen.

Första klassen för min del var Nike Free med Johanna Andersson. Jag hade förstått av andra att det här var en populär klass (och den långa kön för de som inte lyckats få biljett tydde ju också på det), men jag visste inte riktigt själv vad jag gav mig in på. Jag förväntade mig någon slags fysisk yoga eftersom Johanna är en riktig yogini. Tänk så fel man kan ha.. Visserligen testade vi ett par armbalanser som jag kände igen från Ashtangan men i övrigt var det benstyrka, benstyrka benstyrka. Det är åtminstone så jag minns det.

Efter gårdagens alla tusen knäböj och utfall som satt sig i benen var det nu dags att lägga till ungefär lika många till alltså. Lämpligt. Vi varvade väldigt långsamma rörelser (gå ner i djup knäböj medan du räknar till 20, gå upp lika långsamt) med explosivitet (direkt efter de långsamma knäböjen - gör 20 explosiva upphopp). Mjölksyra that is. Jag la även till ytterligare ett djur till samlingen - nämligen ankan i form av duck walk (sätt dig i ett djupt knäböj och gå framåt med djupa ben). Summa summarum en riktigt effektiv klass som fullständigt dödade benen. Hade det inte varit för Johannas otroliga energi och humor så hade hjärnan sagt nej långt innan klassen var slut.

Efter den här bendödaren så var det egentligen dags för Kettelbells för mig, men mina ben sa till mig att vila, så istället gav jag mig in på en Garuda-klass med James da Silva (Madonnas fitness-coach). Pilates, yoga och andning varvades i något som säkert var en väldigt bra klass, men min koncentration svek mig vilket förstås påverkade upplevelsen.

James da Silva - bild från thegaruda.net

Resten av dagen ägnades åt häng och fika och avslutades med en energiinjektion i form av Petter som uppträdde på scen. Så även om det nu inte blev någon hiphop-klass i år så fick vi åtminstone känna på gunget.

Petter on stage

Jag är supernöjd med helgen som gjort mig otroligt träningssugen och gett en riktig kickstart på året. Förutom några småmissar med skyltning till de olika salarna och goodie bags som inte räcker till alla så håller arrangemanget hög nivå och jag kommer garanterat tillbaka!

30 januari 2011

Inte ett öga torrt

Tvekade ett tag på om jag verkligen skulle bege mig till föreläsningen kl 9 i morse eller om jag istället skulle ta välbehövlig sovmorgon. Vaknade dock av mig själv tidigt så då var det ju bara att ge sig iväg. Och det visade sig vara helt rätt beslut!


Pär och glada Hudikteatern

Det tog inte mer än två minuter av Pär Johanssons föreläsning på Nike Blast så rann tårarna utmed mina kinder. En minut senare kom det första kiknande gapskrattet. Och så skulle det fortsätta. Det var väldigt länge se'n jag skrattade så mycket och det var ännu längre se'n tårarna föll så som idag. Och summan av kombinationen skratt och tårar på en timme slår alla rekord! Aldrig har jag sett så många människor på samma plats som samtidigt skrattar och gråter. Tårarna kom både från det hisnande skrattet och från att bli så oerhört berörd. Vilket fantastiskt sätt att få börja en söndag på. Som pånyttfödd.

Så till alla er som får chanser att lyssna på Pär - gör't! Men ta med näsdukar och skippa mascaran. Och fram till dess - lyssna på Pärs sommarprogram.

Dags igen

Redo för en ny dag full av inspirerande träning - självklart i nyshoppade jackan från Nike. Nästan så att till och med en vinterälskare som jag får vårkänslor med alla dessa färger.

Men innan all träning väntar en föreläsning med Pär Johansson - ni vet han med Glada Hudikteatern. Älskade hans sommarprat så det här blir nog bra.

29 januari 2011

Nike Blast - dag 1

Jag skulle vilja sammanfatta den här dagen med knäböj, huksittande, "naturliga" rörelser och att stärka sin inre kärna - såväl muskulärt som mentalt. Trots att mina klasser (CrossFit, Organic Body Work, CoYo och Functional Moves) skiljer sig ganska mycket från varandra så är trenden definitivt att hitta tilbaka till sina ursprungsrörelser, ibland till  och med till rörelser som vi gjorde långt innan vi utvecklades till människor.. hur naturligt nu det är. Vi är ju ändå människor tänker jag.. Men men,  jag har rört mig som en cro magnonmänniska, lekt att jag var tillbaka på ödlestadiet,  klättrat på fiktiva bergsväggar och så vidare. Men jag gillar det. Skulle förmodligen ha trivts med att ta mig fram på alla fyra.

Så en kort sammanfattning av passen:

CrossFit
Började med traditionell crossfit-uppvärmning med allt från räckhäv med kompis till att gå upp i brygga. Lek och rörlighet i ett alltså. Vi fortsatte med att öva in ordentliga knäböj (och jag slarvar som vanligt med att trycka ut knäna - skärpning) och svingar. Och så var det då dags.. två korta metcons à 5 minuter men som vanligt känns det som det dubbla. Minst. Första passet varvades 4 burpees och 10 svingar - om och om igen. Och det andra bestod av 10 knäböj och 20 mountain climbers. Jag var väldigt glad att vi hade en ordentlig mat- och vilopaus efter det här passet.. totalt slut.

CoYo
Lyckades efter många försök byta ut min zumba mot CoYo som är en blandning av core och yogaträning. Eller snarare yoga men med en core-twist skulle jag vilja säga. Många rörelser kände jag igen från Ashtanga/Rocket yogan och det var fantastiskt skönt att få sträcka ut kroppen och svettas på ett sån't där annat sätt som man gör i yogan. Utan andfåddhet liksom. Avslappningen var magisk och hade jag fått 10 sekunder till hade jag lätt somnat.

Organic Body Work
Det här gillade jag! Cecilia Gustavsson var störtskön på scen och jag kom in riktigt bra i flödet och kunde glömma bort att jag stod mitt bland säkert 300 andra. Även här yogakänsla men med riktigt mycket mjölksyra i benen.

Functional Moves
Efter två pass i följd började jag känna mig lite seg och det här passet som visserligen kändes som ett väldigt nyttigt och bra pass kämpade jag mig igenom utan så mycket glädje. Det var mest bara genomföra som gällde. Och benen och rumpan brann.

Soffläge

Efter en dag med tusen intryck, fullt drag, muskler som fått ge allt och häng med sköna människor laddar jag ny energi genom att ligga raklång i soffan och kolla när skidlandslaget kämpar i Fångarna på fortet. Glad för att jag slipper kämpa mer just idag.

Äter gör jag också. Det finns ingen hejd på hungern.

Och imorgon väntar en ny dag med nya utmaningar - kul!

Paus

Halvt död efter första passet (Crossfit med grabbarna från Nordic) -
precis som det ska vara. Nu återhämtning för de tre avslutande passen
som går i ett. Mitt Pure Training har omvandlats till ett Zumba..
tänkte att tre pass med fokus på funktionell träning blev ett för
mycket men Zumba alltså - än en gång ut ur comfort zone. Om jag inte
lyckas byta upp mig förstås..

28 januari 2011

Snart Nike Blast!


Ja, jag är väl inte den enda som verkligen ser fram emot den här helgen. Känns som det var länge se'n jag anmälde mig men nu är det äntligen dags för Nike Blast. För mig innebär det en blandning av funktionell styrketräning, yogish-pass och så lite lite dans på det. Just the way I like it.

Fast det där hiphop-passet alltså.. hur tänkte jag egentligen? Dans är liksom inte riktigt min grej. Kul är det ju att dansa förstås, men jag känner mig inte direkt bekväm med koreografi, pösiga byxor, rå attityd och gud vet vad. Men så var det ju det där med att utmana sig själv utanför sin comfort zone - och det här är just en så'n grej.

Mitt schema för helgen ser ut som följer:

Lördag
CrossFit
Föreläsning: Vägen till resultat med Mårten Nylén
Pure Training
Organic Body Work
Functional Moves

Söndag
Föreläsning: Att göra det omöjliga möjligt
Nike Free
Kettlebel Challenge
Hip Hop Fusion
Body Balance

Ses vi på något pass?

Tack Friskis för lekplatsen!

Bild från Friskis hemsida - här syns visserligen inte våra nya leksaker..

Mitt hemmagym (Friskis City) har äntligen fattat grejen och installerat stege i taket för armgång eller för att träna pullups, FuncGymband och romerska ringar! Erika och jag förvandlades snabbt till barn som just kommit till lekplatsen när vi testade oss runt. Precis som barnen på lekplatsen blev vi alldeles exalterade över allt kul vi skulle kunna göra och fick sån'a där fåniga och nöjda leenden fastklistrade i ansiktet.

Tack för det Friskis! Nu kommer vi mer än gärna tillbaka.

27 januari 2011

Workshop i Kettlebells

Äntligen träning igen!

Min kropp visade ju ganska tydligt att den fått nog i form av de
uppsvullna armarna och jag har lyssnat och totalvilat sedan i lördags.
Dessutom har jag varit fruktansvärt trött - förmodligen en konsekvens
av att kroppen la all energi på att reparera skadan. Så det har
egentligen inte varit något problem att vila, utan känts ganska
naturligt.

Nu är dock armarna normalstora igen och jag smygstartade träningen med
en workshop i Kettlebells som Friskis höll i. Vi fick testa lite olika
övningar, allt från vanliga svingar till enarmsmarklyft. Avslutade med
att köra ett kort pass med blandade kettlebellsövningar. Nyttigt och
bra! Och jag blir sugen på att köpa ett par kettlebells för att ha på
landet där jag inte har tillgång till gym.

Konstaterade än en gång att jag är väldigt ojämnt stark i höger och
vänster sida på överkroppen. Förmodligen en konsekvens av tennisen men
nu måste jag ta tag i det innan det orsakar nån onödig skada.
Enarmspressar får bli min melodi hädanefter!

26 januari 2011

Manligt och kvinnligt..

Kommentarer jag fått apropå mina tidigare helt uppsvullna armar till följd av lite väl hård träning..

Tjejer: Så läskigt! Har du kollat upp det? Du kanske skulle ta det lite lugnare..

Killar: Fasen så coolt! Så hårt vill jag också träna. Ascoolt ju.

24 januari 2011

Coltingpannkakorna får konkurrens

De där Coltingpannkakorna har ju blivit något av en stående favorit hemma hos mig, eller jag borde kanske snarare kalla dem Coltingvåfflor - gör dem allt som oftast i våffeljärnet.

Men idag var det dags att testa en ersättare - hittade nämligen det här receptet på pannkakor hos Sofia.


Torsdagsmiddag på en måndag - spenatsoppa och paleopannkakor

Till 4 pannkakor:

1 dl mandelmjöl (eller kör mandel i mixer tills det blir till mjöl - funkar utmärkt)
1 dl kokosflingor
3 ägg
en skvätt grädde

Kan lova att det blev riktigt riktigt gott! Tycker man om kokos är de här pannkakorna en klar utmanare till Coltings.

Jag serverade med keso, björnbär och hallon men kan tänka mig att det funkar väldigt bra med grädde till också. Eller glass förstås..

23 januari 2011

Mot Yasuragi med groteska armar

Tror inte att en söndag på Yasuragi skulle kunna komma mer lämpligt.

Igår slog jag nämligen personligt rekord i grenen "träningsvärk i
överkroppen". Kunde varken sträcka ut armarna rakt eller få upp dem
över huvudtaget och alla vardagssysslor från att sätta på sig jacka
till att klia sig på näsan till att bläddra i tidningen var ett
projekt som gjorde förbaskat ont. När se'n armarna under eftermiddagen
svullnade upp till oigenkännlighet kändes det nästan lite läskigt. Hur
kunde det bli såhär?

Tog en voltaren (mitt huspiller nuförtiden..) och gick och la mig.

Idag är träningsvärken mer av normal art, armarna går att sträcka ut
(om än med lite ansträngning) och jag kan ta på mig en tröja utan att
skrika högt. Armarna är dock fortfarande groteskt stora men tror att
svullnaden lagt sig något och det känns åtminstone inte som att de ska
spricka.

Vila är det som gäller idag och jag väljer att lyxa till det med en
eftermiddag/kväll på Yasuragi. Varma bad känns helt rätt idag och jag
hoppas musklerna tar emot behandlingen med tacksamhet.

21 januari 2011

Konsekvenser

Konstaterade konsekvenser av gårdagens crossfit:
1. Ömma smalben och tydliga tendenser till blåmärken. Hur ska man kunna göra marklyft och styrkefrivändningar utan att förstöra smalbenen totalt? Är det verkligen meningen att det ska se ut såhär?

2. Orimlig hunger. Vaknade med en extrem hunger halv fyra i morse och var bara tvungen att gå upp och äta för att kunna somna om. Och då hade jag ändå ätit middag vid halv nio. Första gången jag äter knäcke
med jordnötssmör och banan mitt i natten..
 
3. Ett fantastiskt humör.

20 januari 2011

Död kropp - speedad hjärna

Ja, alltså vad ska man säga? Är helt speedad efter dagens CrossFit. Det är bara att konstatera - kombinationen lek och träning är oslagbar! För det känns verkligen som jag är barn på nytt och leker och testar mig fram samtidigt som det svider i varenda muskel i överkroppen och endorfinerna bara rusar. 

Idag var det tabata-intervaller på schemat där vi varvade pullups och stångrodd. 16 intervaller totalt. Hann även med styrkefrivändning-burpees och ett första försök till bar muscle up. Jag säger försök. För det var just vad det var. Passet i sin helhet hittar ni här.


Förutom det så utökade vi våra djurkonster till att inte bara innehålla apor utan även grodor.. Vilket djur kommer härnäst?
 
Om ni behöver övertygas ännu mer om hur fantastiskt kul den här träningsformen är eller tycker att jag verkar överdriva en aning så kolla in Erikas känslor efter passet..

Så nu sitter jag här med en hjärna på helvarv och inte blev det bättre av att dagens handbollsmatch höjde pulsen ytterligare. Sova? Nu? Hur ska det gå till? Men glad och nöjd är jag ju i alla fall så det kan det vara värt.

"..så här bra har jag inte spelat på väldigt länge"

Glad efteråt trots förlust..

Tyvärr kommer inte citatet ovan från min mun utan från min motståndare på tennisbanan igår. Det blev förlust för min del men med tanke på att jag inte hållit i ett racket på en månad så ger jag mig själv godkänt. Det var åtminstone inte mina dumma tankar som hindrade mig från att vinna..

Jag gjorde helt enkelt för många enkla misstag (så som det lätt blir när man inte spelat på ett tag) och min motståndare spelade riktigt bra. Trots förlusten och stundtals en viss frustration från min sida så var det en väldigt rolig match med många bra och snabba dueller.

Men hur kommer det sig att jag så ofta får höra från mina motståndare att de sällan spelat så bra som mot mig? Är det dags att ta till psykningarna så att det inte blir lika kul att spela mot mig kanske?

19 januari 2011

Våga vinn då!

Jag måste erkänna en sak. Jag har blivit feg. Lite småtöntig sådär.

Ny tennisomgång börjar idag. Det innebär sju nya matcher och därefter upp- eller nedflyttning för de två bästa resp. sämsta. Resterande stannar kvar i samma grupp.

Och jag känner att jag varit en av de "resterande" lite för länge nu och att det inte är mitt spel som hindrar mig från att gå upp utan mina tankar. Jag tror helt enkelt inte på mig själv tillräckligt mycket för att gå upp en nivå.

Plockar fram känslan från i somras - när jag bara spelade - vågade - och vann

I förra omgången kom jag trea.. ytterst nära att gå upp till nästa nivå. Det borde ju göra mig extra taggad till att fixa det den här gången. Men jag tror fortfarande inte att jag hör hemma i den högre divisionen. Tänker att det är bättre att nå'n annan går upp som klarar av att spela där. Inser att jag skulle tycka att det vore obekvämt att spela i en nivå högre upp. Att folk skulle undra vad lilla jag gör där..

Vad är det här för skittankar som jag dras med? Vadå obekväm? Jag brukar väl inte vara rädd för att gå utanför comfort zone?

Jag är trött på att det är mina nedvärderande tankar om mig själv som hindrar mig. Det är verkligen inte likt mig att trycka ner mig själv i skorna och det är långt ifrån den person jag strävar efter att vara.

Så nu får det vara nog med de här dumheterna. En match i taget och fullt fokus på att ha kul på banan. Inte fundera på vad en vinst leder till och huruvida jag är "värd" att spela i en högre division. Just play!

Och så får resultaten tala för sig själva.

18 januari 2011

Tillfreds


Löjligt. Ja jag tycker faktiskt att det är lite smålöjligt hur mina tankar och hur jag mår och känner mig är en ren respons på om min kropp får fysisk stimulans eller inte. Man kan ju tycka att tankar är tankar och att de borde vara en reaktion på allt som händer i livet och därmed inte påverkas nämnvärt av en så'n struntsak som lite träning.

Men då är jag väl löjlig då. Ett litet (nåja så litet var det kanske inte) pass igår - det första på en dryg vecka - och jag börjar känna igen mig själv igen. Borta är de där tankarna som bara snurrar utan att leda nånstans. Ofta smått destruktiva. Tillbaka är de konstruktiva tankebanorna, de som ser saker och ting som de verkligen är. Och accepterar läget.

Lusten tillbaka. Den ologiska och onödiga eländeskänslan borta. Tillfreds igen.

17 januari 2011

"och så ska man vila också"

Kommentaren ovan kläckte Erika när hon efter att ha sett dagens CrossFit-pass uppskrivet på tavlan hos blev lite orolig för att det inte skulle bli tillräckligt jobbigt..

Min kommentar efteråt var: "de vet uppenbarligen vad de gör". Herre min je vad jobbiga de där ynka 9 minutrarna var som det tog att genomföra passet.
Såhär såg passet ut:
1xhängstyrkefrivändning
1xstyrkefrivändning
1xfrivändning
Ovanstående tre övningar i tre set
Sedan:
6 burpees med hopp över skivstång
20 sidhopp över skivstången
30 sek vila
Och så från början igen - totalt 4 varv

Den där vilan var till för att orka göra snygga frivändningar igen men ärligt talat hade jag ingen aning om vad jag höll på med under sista varvet. Med en puls på max är det svårt att tänka teknik och den där vilan som Erika fnös lite åt innan passet var minst sagt efterlängtad när den kom.

Innan själva passet tränade vi teknik i marklyft, frivändningar och ryck. Låt mig säga såhär: det kan hända att jag gör ett återbesök på lyftintropasset - väldigt mycket att tänka på och försöka överföra till en känsla i kroppen.

Men kul! Det är skönt att vara tillbaka i träningslivet igen!

16 januari 2011

Packar väskan för min mentala hälsas skull

Äntligen dags! Länge se'n jag tyckte det var såhär kul att packa
träningsväskan. Efter en veckas ofrivillig träningsvila känner jag mig
fri från förkylningen och riktigt riktigt träningssugen. Så imorgon
blir det lyftintro på Crossfit Nordic med bästa sällskapet.

Träningen har fattats mig - det är galet och en aning skrämmande hur
mycket min mentala hälsa påverkas av att inte kunna träna. Det där
onödiga och destruktiva ältandet och otyget att förstora saker och
ting till orimliga proportioner har ingen möjlighet att få fäste så
länge jag kan bryta av med träning. Men utan träning.. så blir hjärnan
en enda röra.

När jag pratar om träningens kraft i vardagen så är det just det här
en stor del av vad jag menar - jag blir betydligt roligare att umgås
med (både för mig själv och andra) när träningen är en naturlig del i
vardagen.

14 januari 2011

Frånvaro

Är på väg tillbaka.. bara så ni vet. Bloggfrånvaron var på inget sätt planerad, men började med sjukdom och nej det är inte kul att ha en träningsblogg när man är sjuk. Valde att fokusera på annat istället för att gräva ner mig i det berömda "det är så frustrerande och deppigt att inte träna-träsket" och har därför varken läst träningsbloggar (med några få undantag) eller haft någon motivation till att skriva under en vecka.

Men nu så, nu börjar kroppen kännas normal igen, jag drömmer om att springa i terräng, lära mig nya tekniker på crossfiten, spela matcher, komma tillbaka till yogastudion och i allmänhet bara få ta del av lite endorfiner igen.

7 januari 2011

100 nyanser av vitt eller Bästa ljusterapin

Ja vad säger man. Så vackert att jag blir alldeles lyrisk, tror mig
funnit meningen med livet, vill införa fjällsemester för alla skolbarn
och skicka Afrikas hela befolkning hit bara för att man helt enkelt
inte kan gå igenom livet utan att nångång få uppleva det här.

Ja ni hör, liite mycket extas över mig kanske men idag bjöd
grövelsjön på perfekta minus 10 grader och sol och överallt bara vitt,
vitt, vitt.

Kan det finnas nån bättre ljusterapi än att omges av det vita som
dessutom reflekteras av solen och gör det ljusa ännu ljusare?

Bättre förutsättningar

Förmiddagspasset avklarat (idag utan blåst, snö och i fina spår) och
jag tror minsann det spricker upp till eftermiddagen. Men först -
energipåfyllning i form av pyttipanna.

6 januari 2011

Hardcoreåkning

Framme i Grövelsjön sent i natt och inte helt pigg imorse. Suget efter
skidåkning var inte heller sådär jättestort när jag tittade ut och såg
hur snön ven utanför stugan. Men en liten tur kan man ju alltid ta..

Fick med mig brorsan som dock vände hemåt när han såg att spåren var
totalt igenblåsta. Jag var dock lite mer envis än så..

I stort sett inga spår, snö som pickade i ansiktet och vind som bet i
kinderna men vad kul det var! Som att gå på tur på fjället med mjuk
härlig snö att sjunka ner i överallt. I stort sett ensam var jag också
och det var länge se'n jag njöt så av skidåkning!

Och väl hemma igen väntade kaffe och Tour de Ski. Det enkla livet när
det är som bäst. Kämpa på nu Hellner!

Tyvärr fixade inte mobilen busvädret så ni får nöja er med en bild
från tidigare skidåkning.

4 januari 2011

Löpning på lunchen

Let's do it! En jogg på lunchen i snön och solen är inte fy skam. Längtar ut!

3 januari 2011

Dubbelvila ger dubbelträning

Efter två dagars totalvila med Nyårsfest Grande och tillhörande extremslappande i soffan dagen efter vaknade jag efter tio timmars sömn med stor träningslust på söndagen.
Inledde med att ta en jogg på Djurgården där snömodden gjorde det riktigt tungt att springa och pulsen var väldigt hög med tanke på hur långsamt det gick. Men så blir det ju förstås när två steg framåt betyder ett steg bakåt. Man kan ju kanske se det som att jag sprang 50% längre än vad det verkade som.. eller.. hmm.

Efter en skön tupplur på soffan tog jag med mig en kompis med träningsnyårslöfte till gymmet där det fanns fler nyårslöftestränande om man säger så. De flesta hängde dock vid maskinerna och jag hade lagt upp ett pass med knäböj, marklyft, axelpressar (strikta, push press och push jerk), chins/pullups/dips och sittande rodd så den mesta tiden kunde vi hålla oss i den funktionella delen av gymmet som var relativt tom. Synd att inte fler hittat till de fria vikterna, men samtidigt så var det ju ur en rent egoistisk synvinkel väldigt skönt att få ockupera stängerna utan stress.



Dagens roligaste övning var helt klart axelpressarna - körde en kombo där ett set bestod av 3 strikta pressar, 4 push press och 5 push jerks. Blir en naturlig övergång när axlarna tar slut i de strikta att hjälpa till med benen i push press och när man blir ännu tröttare gå över till push jerks.