30 april 2010

Tacksamhet

Framme i paradiset. En bror som gör upp eld i spisen och en mor som snarkar med korsordet i knät. Total harmoni. Njuter av det faktum att jag har en familj som trivs så bra tillsammans och där allt bara funkar. Samarbete och välvilja på högsta nivå. Kärlek skulle man också kunna kalla det.

Regnet öser visserligen ner för tillfället men vad gör väl det när det snart är kaffedags med hembakta bullar och jag har laddat med böcker för helgen.

Och förresten, febern är borta och jag känner mig frisk. Det bådar gott inför helgens krattande i trädgården och långa promenader längs havet och i skogen. Kanske kanske att jag även vågar mig på en liten springtur. Vi får se.

29 april 2010

Feber. Igen.

Imorgon är jag på väg.

Jaha. Vaknade i natt med feber. Och jag som trodde att det skulle vara bra med sjukdom för min del nu. Jaja, känner mig redan bättre så förhoppningsvis är det en väldigt kort grej den här gången.

Tänker inte deppa ihop på grund av det här lilla bakslaget utan räknar med att vara pigg snart igen. Och imorgon åker jag till paradiset. Svårt att vara låg med det i tankarna.

Det bästa av allt - totalt fritt från bilar

28 april 2010

Ont. Men bra ont.

Den här träningsvärken är inte nådig. Benböj alltså. Så enkelt. Så bra. Värk som sätter sig sådär fint i framsida lår. Använder mig av handikapptoaletten så ofta jag bara kan för att kunna hålla emot på de där armstöden när jag böjer på benen på vägen ner.

Nu en "rask" promenad till kvällens tjejmiddag. Rask och rask.. går inte snabbt idag.

27 april 2010

Ännu en perfekt start på dagen

Tisdag morgon betyder tennisträning. Benen var ju förstås lite sega efter gårdagens alla benböj, vilket påverkade fotarbetet. Snabba fötter? Nja.


Men i övrigt - nånting hände! Det lossnade och det enda jag gjorde annorlunda var att tänka på att slappna av och att fullfölja svingen. Inte försöka så mycket helt enkelt, utan bara låta det hända. Var det så enkelt?

Borde jag tacka de dagliga avslappningsövningarna för det här. Men att det redan skulle ha gett resultat? Kan det verkligen vara så? Jag blir hursomhelst mer och mer övertygad om att förmågan att slappna av är hemligheten bakom mycket. I avslappningen finns fokus, närvaro och den naturliga koncentrationen.

26 april 2010

Äntligen!

Vilket pass! Jag körde verkligen skiten ur mig. Det ultimata beviset på att jag verkligen gav järnet var när vi i slutet av passet skulle göra några armhävningar och jag inte för mitt liv kunde förmå mig att ens göra en vanlig armhävning. Gummiarmar. Och gummiben skulle det senare visa sig att jag hade också när jag med stora svårigheter försökte ta mig nerför en trappa. Bromsmusklerna ville inte bromsa..

Belöningen för detta? Ett strålande humör förstås. Och en känsla av att vara på g igen. Som extra belöning: vaniljyoghurt, kesella, ananas och min egen müsli. Mums!

Där satt den!

I absolut sista sekund var det nå'n stackare som avbokade sitt pass och jag tackar och tar emot. Superpeppad att göra kvällens skivstångspass till ett grymt pass! Förutsättningarna finns där: bästa ledaren, bästa humöret på plats och bästa mellanmålet intaget.

Just do it!

Måndagslycka

En vecka som börjar med att man vaknar av sig själv fem minuter innan det egentligen är dags att gå upp och fortsätter med en timme tennis innan det är dags att gå till jobbet måste ju bara bli en alldeles perfekt vecka! Måndagslycka.

Och ikväll är det dags för favvo-skivstångspasset. Gäller bara att lyckas norpa en återbudsplats..

23 april 2010

Tennismatch och cykelpremiär

Jag bara måste säga en sak först: hur fantastiskt är det inte att kunna cykla igen efter den här låånga vintern! Minns känslan som barn när de sopat bort gruset och det var tillåtet att cykla - frihet i en liten ask. Och idag kände jag den där skönt barnsliga, bekymmersfria känslan när jag satte mig på cykeln. Underbart!

Ikväll var det även dags för tennismatch igen. Blev en förlust tyvärr och kan faktiskt inte riktigt se vad jag gjorde fel (mer än att jag borde ha servat mer på hans backhand vilket jag märkte mot slutet). Är nog snarare lite tennisovana efter alla veckors sjukdom och Portugal-resa som gör att jag gör lite för många enkla misstag. Men snart så är säkert känslan tillbaka igen. Bara att kämpa på. Kul var det hur som helst!

Idag fick jag dessutom veta åldern på gubben som jag spelade mot för ett par veckor se'n. Han som överraskar mig varje gång genom att mellan bollarna gå som en mycket gammal man.. långsamt och stappligt för att sedan ändå på något sätt hinna upp varenda boll när vi väl spelar. Han är liksom ett fenomen. Och hur gammal? Jo 82 år! Shit säger jag bara. Det trodde jag ändå inte. Tur att jag vann. Förlora mot en 82-åring.. det vore bara för illa.

The Mental Game. Strukturera din mentala träning

Efter de två inspirerande föreläsningarna som båda handlade om mental träning har jag fått en nytändning att ta tag i The Mental Game igen.

Det jag kan tycka är svårt med mental träning är att det är enkelt att öva sina tankar så länge som jag känner mig någorlunda ok i övrigt. Så länge jag är i den positiva spiralen är det enkelt att förstärka den. Men så fort tankarna börjar bli mer negativa så är det som att motivationen att fortsätta med den mentala träningen försvinner i nån slags allmän oinspirerad känsla. Och ja, jag vet, det är ju då jag borde satsa ännu mer på att stärka mitt tankemönster.

Så. För att försöka ändra på det här tänker jag nu bli mer strukturerad och disciplinerad. Precis som jag kan vara disciplinerad när det gäller den fysiska träningen så ska jag väl kunna bli det även när det gäller den mentala träningen. Det handlar ju bara om att få det till en vana.

Rent praktiskt innebär det här att jag kommer att följa Igor Ardoris 6-veckors kurs i mental träning som sker över nätet. Kursen är uppdelad i sex områden: Avslappning, Fantasi, Koncentration, Andning, Centrering och Inre Trygghet. Den innehåller vissa teoretiska delar men framförallt består den av praktiska övningar som ska utföras dagligen. Och det är här det fina i kråksången dyker upp.. under sex veckor ska jag arbeta med att nöta in mental träning till att bli en lika naturlig del av min vardag som den fysiska är idag.

Bra va? Vill ni hänga på? Gå i så fall in på Själförsvars hemsida och anmäl er. Det är helt kostnadsfritt!

Så här skriver Igor själv om Själförsvar:

!

22 april 2010

Kom igång-jogg och solhälsningar

Ser ni vad jag ser - BBC löparjacka från Nike och den gula Craft-tröjan under
Äntligen! Förkylningen är i stort sett borta och jag vågade mig ut på en liten joggingtur efter jobbet. 40 minuter där jag lovade mig själv innan jag gav mig iväg att ge kroppen en lugn start efter veckor av förkylning.

Uppskattar verkligen pulsklockan sån'a här dagar när jag precis ska komma tillbaka från sjukdom. Så lätt annars att jag bara drar på som om kroppen vore precis som vanligt och först efteråt känner att det kanske var lite för mycket.. Men med pulsklockan har jag koll.

Idag bestämde jag mig för att inte överskrida 80% av maxpuls nångång under passet. Om det så skulle innebära att jag fick gå i backarna och verkligen lufsjogga emellanåt så fick det vara så.

Passade även på att provspringa jackan från Nike som vi fick på BBC liksom funktionströjan från Craft. Riktigt sköna båda två! Gillar att jackan är lite längre än mina andra löparjackor. Skönt när det regnar och blåser som idag.

Väl hemma igen avslutade jag med några solhälsningar.

Härligt att få röra på sig igen!

Mental träning i kvadrat - del 2 (Igor)

Häromdagen var jag och lyssnade på Igor Ardoris (gympaläraren från tv-programmet klass 9A) för andra gången. Vad jag tyckte om den tidigare föreläsningen med fokus på självkänsla kan ni läsa om här. Den här gången var temat mental träning något som ju ligger mig väldigt varmt om hjärtat.


Igor har en alldeles fantastisk förmåga att inspirera och framkalla ett lugn på samma gång. Det känns verkligen som att precis allt är möjligt när man går därifrån och att det är jag som bestämmer hur mitt liv ska bli. Eller åtminstone vad jag väljer att fokusera på. Väljer jag att se kackerlackan på fönstret eller stjärnorna på himlen? 

Något jag har funderat mycket på är det här med mål vs att leva i nuet. Jag kan ibland tycka att det ligger ett motsatsförhållande i att vara målfokuserad och sträva framåt samtidigt som man ska leva här och nu och vara nöjd med det man har. 

Hur gör man för att uppnå sina mål men ändå kunna leva i nuet? Enligt Igor är det enkelt.. nåja kanske inte enkelt, men det finns en metod. Det handlar helt enkelt om att begränsa tiden man fokuserar på målet till en viss tid varje dag då man gör sin mentala träning. Säg 15-30 minuter då man visualiserar och på andra sätt föreställer sig sitt mål. Övrig tid släpper man tankarna på målet och lever i nuet. Hjärnan har ju då med hjälp av den mentala träningen redan programmerats till att gå i en viss riktning. Enkelt? Nja, kanske inte, men gillar tanken på att strukturera tankarna på framtiden till en viss period under dagen så att jag resten av tiden kan vara här och nu.

Se'n hur man gör för att lyckas fokusera på här och nu och känna sig mer närvarande.. det är ju ett annat kapitel som jag misstänker att jag kommer återkomma till ganska snart.

Vad säger ni? Låter det vettigt?

21 april 2010

Mental träning i kvadrat - del 1 (Frida)

Vilken lyckans ost jag är som har förmånen att vistas i så inspirerande sammanhang! I söndags hade jag förmånen att få lyssna på fina Frida som höll föreläsning under BBC och igår fick jag än en gång lyssna till inspirerande Igor Ardoris.

Vi börjar med Frida.. härifrån tar jag framförallt med mig den praktiska "positiv förankring"-övningen som vi alla fick testa på under föreläsningen. Jag antar att det här är precis samma grej som när idrottsmän skapar sig en trigger för att försätta sig i ett visst tillstånd vilket jag inte för så länge se'n hörde Martin Lidberg prata om nere i Portugal.

Fina Frida
Det handlar alltså om att förknippa en viss känsla med en viss rörelse i kroppen. Börja med att fundera ut ett tillfälle när du var i ett tillstånd eller kände en känsla som du skulle vilja kunna plocka fram vid andra tillfällen. När du hittat känslan går du i in i den, fokuserar på den och återupplever den. Samtidigt som du är i känslan gör du någon rörelse som ska förknippas med känslan (vi lyfte på tårna). Förankra sedan känslan med rörelsen så ofta det bara går. Försätt dig i känslan och gör rörelsen helt enkelt. Ju oftare du gör det desto starkare blir förankringen. Nästa gång du behöver försätta dig i tillståndet, gör rörelsen och känslan kommer automatiskt. Coolt!

Frida är en riktigt duktig föreläsare, väl förberedd, lugn som en filbunke, delade med sig av sig själv och sina erfarenheter och det blev en bra interaktivitet mellan deltagarna och henne. Så tack så mycket för inspirationen!

Mina funderingar kring Igors föreläsning om mental träning kommer inom kort..

20 april 2010

Inspirationstips

Sådär. Nu har jag sent omsider uppdaterat listan över bloggar som jag gillar och läser i stort sett dagligen. Kolla i högerlisten och se om du hittar nå'n ny favorit. Stort tack till er alla för all inspiration!

Det är dags nu

Läser om Frida som går på Box och slår sig röd och vit, om Sofie som känner sig grym och njuter av våren på morgonlöpningen och om Anna som tränar tungt på gymmet. Och jag blir galet inspirerad! Längtar efter känslan av att vara stark och oövervinnerlig med energi som aldrig tar slut. Längtar lika mycket efter att känna lugnet i kroppen som infinner sig efteråt.

Så du lilla kvarleva av förkylning... det är dags att lämna mig nu. Bara så du vet. Det är dags för endorfinernas återkomst.

Nytt försök

Då så. Då gör vi ett nytt försök med att starta upp träningen efter sjukdom. Febern var borta igår och idag är det bara lite lite host kvar så testade kroppen med tennisträning i morse. Dagens två tydliga känslor:

1. Skönt att få röra på mig igen! Ge mig mer!
2. Frustration över att tenniskänslan är som bortblåst, ingen rytm och harmoni i tennisslagen alls. Känns som att jag inte vet vad jag håller på med.

Tennis i Frankrike i somras - minns känslan av att hitta tennisformen (och av att spela i 35 graders värme)

Men nästa gång - då fasen. Fast just ja.. är ju precis så jag inte ska tänka för att hitta harmonin i slagen. Nästa gång - lugn och fin. Då kommer det att gå strålande.

18 april 2010

Inte alltid som man tänkt sig.

Såg fram emot en helg fullspäckad av träning. Det var ju dags för Blogger Boot Camp! När jag vaknade i lördags morse var det dock med feber och träning och feber är inte en ok kombination så var inte annat än att inse faktum att BBC fick gå av stapeln utan mig i år.

Jag gick i alla fall dit en liten sväng för att heja på folk och stannade kvar för att kolla på det inledande afro-passet. Fasen vad kul det såg ut!

Med mig hem fick jag en minst sagt välfylld goodiebag. Kändes som ett bra tröstpris.
Och idag mår jag bättre men inte bra. Har varit och lyssnat på duktiga Frida som bland annat lärt oss hur man tar fram rätt känsla vid rätt tillfälle. Tror det är många som kommer att vifta på tårna lite oftare numera... Mer om föreläsningen kommer när jag piggnat till.

15 april 2010

Öl eller yoga?

vs.


I valet och kvalet mellan att ägna kvällen åt att dricka öl eller åt att yoga dök ett mail från yogastudion upp med det här budskapet:

”Vår djupaste rädsla är inte att vi är otillräckliga. Vår djupaste rädsla är att vi är mäktiga bortom ord. Det är vårt ljus, inte vårt mörker, som skrämmer oss mest. Vi frågar oss själva; vem är jag att vara brilliant, underbar, talangfull, fantastisk? Och ändå, varför inte just det? Du är gudomlig, och att spela liten är ingen tjänst till världen. Det finns inget upplyst över att krympa ihop så att andra inte ska känna sej osäkra i din närhet. Vi är alla menade att skina såsom barn gör. Vi föddes för att manifestera ljuset inom oss, vilket inte bara finns i några, utan i oss alla. Och när vi låter vårt ljus skina ger vi omedvetet andra tillåtelse att göra likaledes. Allteftersom vi befrias från rädsla, så frigör vår blotta närvaro andra.”

Fritt efter Marianna Willamson’s ”A Return to Love”

Jag ser det som ett tecken. Jag går och yogar för att insupa ännu mer energi och livsglädje från mina fantastiska yogalärare. Och kanske kan det bli en öl efteråt för att praktisera yogatankarna i vardagen..

14 april 2010

Tennis x 2

Tisdagen började med tennisträning och avslutades med tennismatch. Ett tennisfreaks drömvardag!

Platsen för matchen - vackra tennispaviljongen (vars långsamma underlag jag dock inte alls gillar)

Kan inte säga att jag på något sätt spelade mitt livs tennis under matchen men lyckades åtminstone vinna. Klurig motståndare som jag mött en gång tidigare. Han har liksom ingen teknik, så är lätt att luras att tro att det ska bli en enkel match, men på nå't vis lyckas han slå tillbaka precis varenda boll. Vet inte hur många gånger jag räknade ut honom men ändå fick tillbaka bollen. Jobbigt på så sätt att det kräver ett enormt tålamod och ett säkert spel. Eftersom han inte gör några enkla misstag så får jag inget gratis.

Men som sagt, det gick till slut. Ikväll väntar nästa drabbning. En betydligt hårdare sådan.

13 april 2010

Gårdagens skivstång

Jo då, det var riktigt skönt att träna skivstång igår! Men helt helt frisk och kry är jag nog inte.. musklerna tog liksom slut lite snabbare än vanligt.

Skulle helst ägna resten av veckan åt att vila mig i form till helgens höjdpunkt BBC, men ett par tennismatcher väntar under tisdag och onsdag. Och ospelade matcher betyder noll poäng. Noll poäng betyder risk för att bli nedflyttad i seriespelet och det är det sista jag vill. Hoppas bara inte jag gör nå't dumt nu... ska ta oändlig tid på mig mellan bollarna så att kroppen får vila. åtminstone lite.

12 april 2010

Back on track

Det känns som en mindre evighet se'n jag satte foten inne på Friskis (allt är relativt..), men ikväll är det dags igen. Ett skivstångspass väntar och med dagens superhumör kan det väl inte annat än bli alldeles perfekt.

Sa jag att det dessutom väntar en middag med vännerna efteråt? Ärligt talat - vad var det som gjorde mig så missnöjd och gnällig häromveckan? Dumma bortskämda unge.

Välgörande helg

Jag vet inte vad jag gjort eller vad som hänt egentligen. Men jag kunde inte bry mig mindre om hur det gått till.

Det viktiga är att jag är tillbaka. Tillbaka i balans. Tillbaka uppskattandes livet precis som det är. Tillbaka i att kunna släppa kontrollen och njuta av det. Det som sker sker. Slutat analysera, gubbla, mala och försöka tänka ut livet. Jag bara flyter med. Och känslan är obeskrivbar.

11 april 2010

Tack kroppen!

Tack kära kropp för att du ville vara med på en joggingtur idag. Och ännu mer tack till den underbara känsla som infann sig i kroppen efter löpningen. Lugnet. Den totala icke-rastlösheten. Tänk att jag nästan glömt vad träningen gör med mig efter bara tio dagars träningsfrånvaro. Men desto bättre att få återupptäcka känslan. Häpna inför träningseffekten.

Håll tummarna!

Kan inte få nog av det här finfina vårvädret så nu ger jag mig ut och springer (joggar). Första träningen efter 10 dagars förkylning så håll tummarna för att det går bra.

9 april 2010

Från en semester till en annan


Drygt en vecka har gått sedan vi lämnade Portugal och träningsparadiset och vad kan då passa bättre än att börja planera för nästa träningssemester. Planen är tennis, Frankrike och UCPA.

Var i Frankrike en vecka förra sommaren för att intensivträna tennis och njöt av varje sekund. 4-5 timmar tennis varje dag, fantastisk mat mellan passen, härliga hängmattor att halvslumra i under pauserna och ett underbart gäng som hängde tillsammans. Att UCPA dessutom ordnar ruskigt prisvärda resor gör ju inte saken sämre. Såklart det blir en repris på det!

Nå'n som blir sugen på att hänga med?

8 april 2010

Hopp

Hoppfullt.

Känner mig inte längre som en urvriden disktrasa, hostan är på väg bort och energin på väg tillbaka. Träningssuget finns där men nu ska vi vara kloka. Inte förivra oss. Och mitt allra bästa skivstångspass kommer ju faktiskt tillbaka. Så en promenad kanske. Men inte mer.

7 april 2010

Längtan

Idag är min längtan nästintill outhärdlig. Fantastiska Hasselö. Mer hemma kan det inte bli.


6 april 2010

Sommarfunderingar

Nya inköp väntar... svåra val.

Ska det bli en sån här?

Eller en sån här?

Träningssug!

Tycker att jag hållt mig väldigt lugn under den här förkylningen. Inte blivit på dåligt humör för att jag inte kunnat träna utan accepterat läget och umgåtts med vänner och familj, läst böcker och haft det allmänt bra istället.

Men nu börjar träningssuget kännas ordentligt! Längtar efter att ge mig ut och springa. Vill spela min tennismatch imorgon. Och på torsdag håller favvoledaren i ett skivstångspass. Så snälla mr hosta och mrs trötthetskänsla, ge upp nu.

Att fokusera på rätt saker

"Det är inte hur man har det, utan hur man tar det" - ett citat som blivit inpräntat i min hjärna under många år. (Tack mamma!) Och jag håller verkligen med. Inställningen till livet och dess komponenter är så mycket viktigare än vilka komponenter livet verkligen består av. Att kunna uppskatta det man har är en betydligt säkrare väg till ett lyckligt liv än att försöka sträva efter mer och mer och mer.. eller efter bättre och bättre och bättre.

Men just nu brister det lite i mitt sätt att uppskatta livet. Mitt liv är bra. Hur bra som helst faktiskt. Men precis som det alltid kommer vara så är allt inte perfekt. Och just nu ligger mitt fokus på det som inte är perfekt, på det som jag önskar vore annorlunda. Och det stör mig. Rejält.

Jag kan acceptera mycket hos mig själv och hos andra. Jag tycker att det är ok att tycka att livet är lite småtrist ibland, jag tycker att det är ok att livet ibland är upp och ibland ner. Det är helt ok att inte alltid orka, inte alltid ha lust, inte alltid vara på topp. Vi är inte mer än människor. Och riktiga människor har brister.

Men jag har ett krav. Både på mig själv och andra. Och det är att förmå uppskatta det som mitt i alltihopa ändå är bra i livet. Även dåliga dagar finns det ljusglimtar. Att inte uppskatta de där bra småsakerna är slöseri med liv. Punkt. Och att slösa med livet är inte ok. Tyvärr måste jag erkänna att jag slösat lite med livet den senaste tiden.

Dags att fokusera om.

3 april 2010

Från toppform till urlakad

Jahaja. På planet hem från Portugal började jag hosta. Kroppen som försökte säga till mig att stanna i sköna Portugal antar jag. Men eftersom jag inte lyssnade så får jag nu sota för det. Lite feber, hosta, härlig whiskyröst och utmattad och inte blir det nån träning här inte. Men är åtminstone glad för att jag är tillräckligt pigg för att sätta mig i en solstol ute på altanen, vira in mig i en filt och njuta av solen och den här boken.

1 april 2010

Poledance någon?

whooops! Vad har jag gjort? Anmälde mig just till att testa poledance tillsammans med ett gäng andra träningsbloggare. Galet. Men spännande och kul med nåt nytt förstås!