Raw Food-glass med choklad

Läste i senaste numret av STARK Magasin om att göra glass på frusen banan och som den glassoman jag är så kunde jag ju inte låta bli att prova.

Chokladglass
Till 4 personer:
3 frysta bananer i bitar
250 g frysta mangobitar
2 msk kakao
1 msk honung
2 msk rå kakao eller ruven mörk choklad
1 kruka färsk mynta
krossad choklad som strössel

1. Skala och dela bananerna i småbitar och frys in i förväg.
2. Ta fram bananerna och mangon ur frysen och låt tina i ca 10 min. Mixa alla ingredienser i matberedare.
3. Garnera med krossad choklad.

Jag gjorde en egen variant lite på känn, uteslöt myntan och tog mer kakao än i receptet - det ska ju smaka choklad om chokladglass tycker jag. Toppade med pumpafrön och rå kakao. Helt att likställa med glass tycker jag väl inte att det är men gott var det! Nästa gång ska jag testa att göra glass på banan och hallon.

Rensar

Vansinnigt trött efter ett par hektiska dagar på jobbet när allt ska
bli "klart" innan semestern. Har egentligen inte lust för mycket alls
men tror att hjärnan skulle må bra av lite nötande i spåret. Utan
musik eller annat som kan distrahera. En fot framför den andra bara.
Det räcker.

Löparryggsäck för nya äventyr

Förbereder mig inför ett av sommarens
roliga projekt genom att inhandla löparryggsäck med vätskesystem. Fin
va? En Osprey Talon 11 blev det och jag hoppas att vi ska bli goda
vänner. Som en extra bonus var just den här ryggan "dagens vara" på
addnature vilket innebar kraftig rabatt. Jag tackar och tar emot och
ser rabatten som ett bidrag till sommarens glasskassa.

Springa på känn

Gav mig av utan en klar färdplan idag. Det är ofta så det går till när
jag ska springa de där lugna långa passen. Löpningen blir då lite som
en upptäcktsfärd, liknande såna där turer helt utan mål som man gav
sig ut på som barn. Där det ena ledde till det andra, där inget var
förutbestämt och där allt kunde hända. Kanske hittade man en skatt?
Eller bara ett nytt gömställe? Eller nån att spionera på och fantisera
ihop ett helt liv om? Jag kan verkligen längta efter de där tomrummen
där det finns plats för det oväntade i mitt numera något mer
schemalagda liv. Det hänger väl ihop med att vara vuxen antar jag -
att livet blir inrutat och planerat. Men det måste inte vara så. Det
väljer du själv.

På mina långpass får nyfikenheten och spontaniteten fritt spelrum. Jag
väljer väg efter känsla och hamnar där jag hamnar. Det är totala
motsatsen till att springa ett hårt intervallpass där hjärnan
(förhoppningsvis) kopplas bort och kroppen bara gör och funkar mer
eller mindre som en maskin. Under långpassen är hela jag med.
Närvarande som mindfulness-experterna så vackert skulle kalla det.
Löpningen handlar inte om att jaga tider och km utan bara om att
upptäcka och uppleva. Och det räcker väldigt långt.

Svalka!

Går ut på balkongen och upptäcker att dagens väder är som gjort för
långpass. Mulet, skön vind och knappa 20 grader. 90 min kuperad
terräng står på schemat och jag tackar vädergudarna (och min egen
finfina planering) för att det är idag och inte i hettan igår som
backarna ska bemästras. Har laddat telefonen med Henke Larssons
sommarprat (tack Åsa för tipset) och ser fram emot en lugn och skön
runda i skogen.

Första dejten med Mr HSPU

Ännu en lördagmorgon på Nordic och ännu en lördag som börjar med svett, svett och ännu lite mera svett. Tryckande värme ute och samma sak inne på gymmet. Ni som känner mig utanför bloggen vet att jag inte

direkt trivs i den här värmen utan blir slö, seg, apatisk och långt ifrån mitt bästa jag. Men Crossfit är så sjukt kul att inte ens värmen kan stoppa mig. Det är ett väldigt gott betyg.

Redan efter uppvärmningen rann svetten om oss fyra tappra deltagare som trotsat värmen och tagit oss till förmiddagspasset. Dagens pass fokuserade på handstående armhävningar eller HSPU på Crossfit-lingo.

En helt ny övning för mig. Det handlar alltså om att gå upp i handstående, luta fötterna mot en vägg, böja på armarna så att huvudet når golvet och trycka sig upp igen. Well, inte lika självklart att utföra som det låter. Tur då att det som alltid när det gäller Crossfit finns sätt att skala ner övningen på. Det behövdes. Och jag tar med mig övningen till sommarens uteträning.

Dagens pass såg ut som följer:15-12-9-6-3 av
HSPU
Burpees utan armhävning
Mellan varje varv 21 double unders.

Alltså först 15 HSPU, sedan 15 burpees, sedan 21 double unders följt
av 9 HSPU, 9 burpees, 21 double unders...osv

Riktigt vidrigt jobbigt! Men kul på nåt märkligt sätt.

Och vilan känns grymt skön såhär efteråt på en filt i gräset.

Där satt den!

Gårdagen bjöd på min första strikta pullup (eller chin som det kallas på normalt icke-crossfitspråk) och det ser jag som startskottet för bloggens återkomst.

Kom till Nordic med ett uppdämt crossfitbegär efter två veckors sjukdom och förkylning. Kände mig sjukt peppad men tänkte ta det lite lugnt.. jo men tjena. Det borde jag ju lärt mig vid det här laget att crossfit och ta det lugnt inte direkt är bästa vänner.

Så när Rikard med sin mest övertygande röst sa att det var dags att sätta den där första pull upen idag och dessutom stod med kameran i högsta hugg var det ju bara att lyda. Och förvånande nog så satt den där den skulle. Kanske gjorde det faktum att jag var ensam tjej bland tio ivrigt påhejande killar sitt till också - smittar testosteron av sig?

På väg upp - bra med lång hals när kravet är att hakan ska över stången

Och efter att den första satt där, så var det ju bara att testa igen, och igen och igen. Uppenbarligen inte bara nybörjartur för även de tre följande försöken gick fint. Med vila emellan förstås, men grym känsla! Så nu känns inte det där målet om fem chins i rad innan årsslutet omöjligt alls. Det ska banne mig gå! Och stort tack till Rikard som alltid verkar ha högre tankar om mig än jag själv har.. och konstigt nog dessutom visar sig få rätt lite väl ofta.

Firade med thai och glass och ett stort leende på en brygga i solen - sommarkvällar alltså.