Just nu i min hjärna:
Så mycket tankar.
Så mycket funderingar.
Så mycket inspiration.
Så mycket idéer.
Så mycket energi och lust.
Så lite fokus och struktur.
En enda stor brainstorming som pågår för fullt, helt av sig självt, hela tiden. Och det finns säkert en vits med att tankarna för tillfället är ostrukturerade och fladdrar fritt. Vanliga tankemönster bryts, begränsningar upphör att vara begränsningar. Och jag trivs med att inte riktigt veta vart jag är på väg.
Men mitt i det här förvisso trevliga kaoset så blir jag också lite otålig. Längtar efter att komma vidare. Att tankarna sätter sig. Att jag hittar ett fokus. Att jag hittar ett sätt att omvandla mina tankar till handling. Så att de blir till något mer än bara mina egna tankar.
Det kan ta tid. Måste få ta tid. Och jag känner mig trygg med att jag är på rätt spår. För det känns. Att jag kommer närmre. Att det bränns.
Och under tiden hjälper yogan mig vidare. Yogan som hjälper mig att säga till när det bränns. Oavsett om det är fågel, fisk eller mittemellan som jag söker efter.
Dethär är ett så hoppfullt inlägg att jag med ens vaknar till. Tack Ulrika!
SvaraRaderaFint. Jag kanske borde gå på yoga mer för att vara "där" när tankarna har klickat till.
SvaraRaderaSkönt att läsa! Du är verkligen på väg!
SvaraRaderaJag har kokande vatten ifrån start och det håller sig ett tag. Men det är klart är det -20 kan det bli värre. Då låter thermobälte som ett bra förslag.
SvaraRaderaJag behöver nog också yoga just nu. ;) Känner igen din beskrivning.
Tackar för de uppmuntrande kommentarerna! Känns bra det här. ;-)
SvaraRaderaKlart att du är på väg..det hörs lång väg:)
SvaraRaderaÅ yogan hjälper dig helt säkert att hitta fokus.
Allt gott!