Sjukt nöjd!

Tennismatch mot en av klubbens få kvinnor stod på agendan ikväll. Det
brukar bli väldigt jämna matcher mellan oss med bra spel och roliga
bolldueller.

Under uppvärmningen kändes mitt spel lite spänt och ringrostigt men
bestämde mig för att låtsas att det var min bästa sparringpartner som
stod på andra sidan - han som får mig att spela ut, våga gå på bollen
och kanske framförallt - inte tycka att det är så farligt att missa
ibland. Och vilken grej! Sakta men säkert lossnade spelet och jag
vågade slå igenom, vågade gå fram på nät, vågade gå för vinnande slag
på returerna osv. Jag tog för mig. Och precis som i livet i övrigt så
blir det bra mycket roligare när man gör så.

Jag har ju gnällt lite över min efter förkylningen bristande kondition
men idag tror jag faktiskt att det var min bättre kondis som delvis
avgjorde. När motståndaren efter halva matchen börjar göra fler och
fler enkla misstag är det ett tydligt tecken på att orken och därmed
fokuset börjar ta slut. Och så var fallet idag.

Även idag började matchen jämnt. Fram till 4-4 i gem följdes vi åt men
se'n gick det mesta min väg. Slutresultat 9-4 (ja vi har lite konstig
tennisräkning) och jag är nöjd. Sjukt nöjd.