Premiärflås

Äntligen CrossFit igen! Jag inser att det är väldigt mycket äntligen i den här bloggen för närvarande men jag hoppas ni står ut. Snart är nyhetens behag med att kunna träna igen borta och jag lovar, då lär det bli lite mer nyanserat och inte bara hallelujah-moments hela tiden. Just nu är dock allt bara kul och jag är smått nyförälskad i träningen och allt den gör för mig. Fint så.

Idag fick jag äntligen kliva in på Nordic igen och visste inte riktigt vad jag skulle förvänta mig. Så här högintensivt var det ju en månad sen sist jag tränade så jag tänkte att det blir nog lite jobbigt. Jobbigare än vanligt alltså. Men nån gång måste man ju köra de första vidriga passen för att komma över tröskeln så det är bara att bita ihop och beta av de där första passen så blir det ju bättre se'n. Och ja, tungt blev det, men ändå inte sååå farligt. Över förväntan.

Vi inledde med split jerks, där tanken var att sätta personligt rekord. Eftersom jag bara kört split jerks vid ett tillfälle tidigare så blev det också personligt rekord även om vikterna (35kg) inte var mycket att skryta med. Lassade på 40 kg men fegade ur när jag stod med stången på axlarna - det kändes så sjukt tungt och jag fick för mig att det skulle vara helt omöjligt att få upp den vikten på raka armar. Fail. Man kan inte börja fundera över om det ska gå eller inte - då är det ju redan kört. Så jag ställde tillbaka vikten och försökte inte ens. Lite smålöjligt eftersom 35 kg kändes relativt lätt, men nästa gång.. då..

Och så passet då som var sjukt sjukt flåsigt.

Så många varv som möjligt under 12 min av:

6 thrusters

3 push press

6 lateral jump burpees

18 jämfota sidohopp över stången

För er som inte testat thrusters - gör det. Fantastiskt bra övning som ger ett flås man inte trodde var möjligt. Imorgon kommer jag ha träningsvärk i axlarna. Och förmodligen några blåmärken också. Det blir trevligt.