Frida och jag hann inte mer än checka in förrän det var dags för det första träningspasset i Scandscapes regi - löpning. Kändes lite nervöst med tanke på att jag inte alls identifierar mig i termer av löpare. Kanske möjligtvis joggare men absolut inte löpare. Och jag är verkligen inte van vid att springa i grupp - springer alltid själv, mycket på grund av de inte alltför ljusa minnena av skolgympajoggandet och löppassen med handbollslaget.
Se så snabbt det går uppför backen - är alldeles suddig. Tack Frida för bilden.
Efter ett uppvärmningsvarv på tio minuter började vi med lite intervaller, varvade jägarmarsch med backe upp och backe ner och avslutade med några renodlade backintervaller. pust säger jag bara. Men löparsjälvförtroendet blev ändå lite bättre. Tyckte att jag hängde med förvånansvärt bra och 50 minuter senare smakade maten fantastiskt bra och jobbtankarna var som bortblåsta.
Självaste Frida
Kvällen var dock inte slut än utan vi skulle få oss ett antal tankeställare genom Fridas föreläsning där jag fick fundera lite över hur min föreställning om att jag ju inte är nån löpare påverkar mina framtidsutsikter i spåret. Hmm.. kan det kanske göra att jag inte bryr mig om att försöka tillräckligt? Eftersom det ändå inte kommer göra mig till nån löpare? Kan nog ligga nåt i det.. Tänk om, tänk rätt.
Heja dej som springer!
SvaraRaderaJag bloggar inte runt så mycket nu men jag finns här lite vid sidan om..kram!
Nog tycker jag att du verkar vara en löpare - bland allt annat :) Kul att läsa om er helg! verkar ju fantastiskt!
SvaraRaderaJag skulle nog också behöva höra det där kloka orden :) men nu fick jag ju dem genom dig :)