Var inte alls säker på om jag skulle ut och springa igår kväll. Jag hade ju redan tränat ett pass på morgonen och vill inte ta ut mig alltför mycket inför helgens massträning. Samtidigt så närmar sig ju TjurRuset och jag ser all löpträning som bra förberedelse inför det eldprovet.
Efter lite velande bestämde jag mig i alla fall för att ge mig ut på en lugn tur. Sa till mig själv att den fick bli precis hur kort och långsam som helst - bara jag tog mig ut. Ett litet knep jag ofta kör med för att lura den lata delen av hjärnan.. Jag vet ju med mig att bara jag väl kommer ute så är det lilla motståndet jag känt innan snabbt som bortblåst.
Men jag hade inte kunnat ana att kroppen tyckte det var så skönt att få jogga, lufsa, kalla det vad du vill. Drygt 50 minuter med medelpuls 75% (lugnt med andra ord) blev det och jag kunde verkligen njuta hela tiden. Kändes inte alls jobbigt utan snarare som en promenad och när jag kom hem hade det blivit mörkt ute, mysigt mörkt.
Och den rastlösa lite veliga känsla jag känt innan passet hade ersatts av en lugn och skön vilokänsla. Tänk vad lite frisk luft och en jogg kan göra för hur man känner sig!
Jag surfade in från Söta Sakers blogg!
SvaraRaderaVad duktig du är med träningen, nu blev jag lite inspirerad!
Jag håller på att starta en glassfabrik och inser att träning kommer att bli viktigare än någonsin..
ha en bra dag!
Åh va inspirerande du är. Ska du springa tjurruset din rackare? är inte det det värsta av det värsta? du måste bara dokumentera din upplevelse av det sen, och dela här på bloggen! så spännande!
SvaraRaderaDet bevisar sig gång på gång... träning är bra! :) och smart knep för att lura hjärnan. Det jobbiga är ju ofta just att komma iväg!
SvaraRaderaSmart knep du har där! Det kan nog lura de flestas hjärnor.
SvaraRadera