att bara åka utan att behöva tänka hela tiden. Tyvärr var kroppen inte
helt pigg efter all ovan skidteäning så första timmen var minst sagt
seg och frustrerande. Bakhalt (dvs dålig teknik), inget tryck i benen
och allmänt trist.
Ilsknade till på min egen seghet och bestämde mig för att sluta mesa
uppför backarna. Dvs inte ge upp halvvägs utan trycka ifrån istället.
Och lite bättre gick det, även om gårdagen var betydligt bättre rent
tekniskt. Nåja, snart har jag åtta skiddagar i grövelsjön där tekniken
kan nötas i all evighet. Träningsläger är fina grejer.
Träningsläger är livet! :)
SvaraRadera