Frivändningar och envishet

Roligt men frustrerande. Så vill jag sammanfatta kvällen på Nordic..

Dags för styrkefrivändningar idag. Eller ja.. egentligen var det explosiva marklyft som stod i fokus men eftersom vi skulle köra 1 styrkefrivändning + 4 explosiva mark per set och styrkevändningar inte är min starka sida så blev vändningarna det begränsade momentet vad gäller vikt och marklyften därmed ganska lätta.

Var lääänge sedan jag körde frivändningar, alldeles för länge sedan. Kände mig allmänt ringrostig och resultatet blev sisådär kan man säga. Några få vändningar kändes ok men på det stora hela kändes det svajigt och icke-explosivt. Förstår inte att det ska vara så svårt. Jag förstår ju i teorin hur det ska funka, men får inte till det rent praktiskt. Förmodligen tänker jag för mycket. Hur svårt kan det vara? Egentligen är det ju bara att hoppa och landa liksom. Låter ju enkelt. Men på vägen mellan hoppa och landa kan man råka hoppa för tidigt, böja armarna, tappa svanken i utgångsläget, landa för högt upp med dålig balans osv. Tror jag lyckades med allt idag.

Passet som följde såg ut såhär:

7 varv av:

3 styrkefrivändningar

6 kettlebellsvingar till över huvudet

28 double unders

30 sek vila

Direkt efter träningen kände jag mig mest nedslagen. Sur för att jag inte kan få de där vändningarna att funka. Uppgiven. Vet inte vad jag ska göra för att få det att lossna.

Nu såhär ett par timmar senare har jag övat med en käpp härhemma, blivit sugen på att testa igen på riktigt och den envisa sidan har vaknat. Det ska banne mig gå. Och ser jag det från den positiva sidan så hade jag faktiskt tyngre på stången under vändningarna i passet än vad jag haft tidigare, vågade ta en tyngre kettlebell i svingarna och satte mina double unders mer eller mindre obrutna. Ett bra pass skulle man kunna säga alltså.

Imorgon vilar jag. Det kommer att behövas.