Jag ska komma ihåg det där. Att inte stirra mig blind på klockan utan bara springa på ibland. Och strunta fullkomligt i om det råkar bli ett mellanmjölkspass, ni vet de där passen som varken är tillräckligt lugna eller tillräckligt hårda. Ibland måste det bara få bli som det blir. Springa på känsla för att inte glömma bort varför man började springa från början. Av glädje alltså.
Och nu - packandet inför premiärturen till sommarstugan. Samma känsla som ett barn inför julafton. Följs dessutom alltid av samma funderingar på vad vi lämnat kvar och inte. Tandkräm - finns det? Mjöl? Tvål? Ketchup? Och handdukarna - hur gjorde vi egentligen med dem? Tog hem och tvättade? Alltid samma sak och aldrig lär vi oss att skriva ordentliga listor på vad som finns kvar i skåpen när vi stänger igen för vintern. Eller så skriver vi en lista som hinner försvinna tills det är dags att åka ut igen ett halvår senare. Med tanke på att sommarstugan ligger på en ö utan affär dit vi såhär års enbart tar oss med taxibåt så är det en aning jobbigt om man glömmer något vitalt. Som tandkrämen tex. Eller påskäggen.
Mellanmjölkpassen är härliga!
SvaraRaderaha en underbar helg i stugan! :)
Trevlig Påsk!
Åh...lovely! Jag gjorde lite samma sak hos mamma igår...men med lite annat resultat (läs: totally lost)... :) Ha en fantastiskt skön påsk!
SvaraRaderaSå underbart det låter! Jag hoppas att jag också kommer känna så för löpningen inom en snar framtid. Tills dess så får jag kika in här med jämna mellanrum och få inspiration :)
SvaraRaderahaha exakt så funkar vi också. i halmstadkylen har vi typ 5 burkar äppelmos bara för att vi aldrig kommer ihåg om vi har det hemma eller inte. (äppelmos är tydligen livsviktigt enligt grabben) glad påsk på er!
SvaraRadera