Helt perfekt. Dag 5 Sälka-Singi

Luften står helt stilla när jag lämnar Sälka. Ännu en dag som gjord
för stranden. Snön lyser inbjudande och jag längtar efter vintern, får
lust att åka skidor eller åtminstone få göra en snöängel för att
svalka av mig.

Första dagen helt utan Fjällräven Classic-deltagare vilket gör
fjällvandringen mer normal. Lugnare.

Känner att jag dragit ner på tempot. Jag går långsammare, stannar upp
mer. Tar mer tid på mig på morgonen, känner ingen stress vare sig vad
det gäller att komma iväg i tid på morgonen eller fram i tid på
eftermiddagen. Vad nu "i tid" innebär. Lugn i kroppen, lugn i hjärnan.
Bara ett steg i taget.

Dagens sträcka är lättvandrad och jag tänker väldigt lite. Känns lätt
både ben och huvud. Försöker rasta lite längre men myggen jagar tyvärr
och mig.

Framme i Singi hör jag talas om att det finns en plats med
mobiltäckning ett par km bort mot Kebnekaise. Så jag ställer ifrån mig
ryggsäcken, sätter på mig joggingskorna och beger mig uppåt. Håller på
att ge upp när jag plötsligt får in lite lite täckning på en specifik
punkt. En meter längre bort är det "ingen service" enligt telefonen.
Så jag står stilla och låter myggen äta upp mig medan jag pratar en
stund med min bror och mor. Ger mig otroligt mycket ny energi att få
prata med familjen så när de mörka molnen hotar och ovädersvinden
tilltar skuttar jag bokstavligen ner från berget och springer om ett
antal vandrare som också försöker hinna undan regnet.

Väl "hemma" i stugan väntar den bästa kvällen hittills. Det sprids en
otroligt härlig stämning i den fullbelagda stugan, det bjuds på vin
som någon släpat med sig ett antal mil och vi skrattar, pratar i mun
på varandra och stämningen är allmänt uppsluppen. När de hör att jag
ska gå ända till Hemavan får jag överta torkad svamp från två olika
håll och en påse bilar från ett annat.

När vi lägger oss och alla tänder sina pannlampor är det som att vara
på läger med sina bästa vänner. Tryggt och mysigt.

Dagens känsla: Lugn och harmoni. Glädje.

Dagens bästa: Telefonsamtalen och alla skratt på kvällen.

Dagens sämsta: Myggen som fullkomligt exploderat i antalet senaste dagarna.

Dagens tanke: Nu börjar vandrandet bli vardag och rutin. Kräver inte
mycket tankar kring det praktiska utan det bara går av sig självt.

Dagens otippade: All generositet i stugan och samarbetet i köket när
alla ville äta samtidigt.