22 augusti 2012

Så vackert att det gör ont. Dag 10 Sitojaure - Aktse

Börjar dagen med att en tystlåten men trevlig same skjutsar mig över
sjön. Därefter väntar en kort etapp - bara 9 km.

Jag känner för att ta det riktigt lugnt idag. Ta korta steg och långa
pauser. Det börjar bra. Hittar en fantastisk plats för en
förmiddagspaus med både utsikt och lä. Dessutom myggfritt. Dricker
kaffe, äter kakor och läser bok. Har dock lite svårt att koncentrera
mig då jag är helt uppspelt över hur perfekt något kan vara. Försöker
fånga stunden genom att fotografera, men inser att ögonblicket snarare
försvinner än förstärks med kameran i handen.

När jag känner mig klar fortsätter jag i lugn takt upp mot en brant
stigning som enbart består av blocksten. Får hjälpa till med händerna
ibland för att komma upp. När jag kommer upp på krönet och sikten
vidgas möts jag av två renar. Känns som att jag är med i en film där
allt iscensatts.

Den filmiska känslan fortsätter. Och det här är ingen smal film från
östeuropa utan snarare en riktig hollywoodrulle där allt är för bra
för att vara sant och slutar lyckligt. Såna där filmer som jag har
svårt för i tv-soffan men som är fantastiska när de upplevs i verkliga
livet.

Jag vandrar över fjällheder med utsikt över stora sjöar och höga berg.
Solen skiner, det fläktar skönt och det är behagligt lättvandrat.

Till skillnad från igår då det bästa var att komma fram gör jag nu
allt för att göra vandringen så lång som möjligt. Jag tar en två
timmars lunchrast och det är nästan så jag hinner bli hungrig igen
innan det är dags att börja vandra igen.

Kommer fram till en av de vackraste stugplatserna där blommande äng,
Sareks fjäll och alla sjöar möts. Jag tar en dusch i utrduschen som
erbjuder 4-gradigt vatten och blir själv förvånad över med vilken
självklarhet jag ställer mig i duschen. 4 grader är kallt. Och inte
direkt njutbart.

Tar en sväng upp i skogen och plockar blåbär till kvällens
chokladpudding och morgondagens gröt. Det går förmodligen två myggbett
på varje halvmoget blåbär, men det är det värt.

Dagens känsla: Lycka över att vara här. Lycka över att vara jag.

Dagens bästa: Den långa rasten på lunchen.

Dagens tanke: En mer perfekt dag går inte att hitta.

Dagens otippade: Myggfritt

Dagens sämsta: Kommentarer överflödiga. Är det perfekt så är det perfekt.

11 kommentarer:

  1. Åååhhhååå :) <3

    Jag är på väg till Sthlm. Skulle göra mycket för att få hoppa i friluftskläderna och åka åt andra hållet...

    SvaraRadera
  2. Åh fy fasen vad härligt. Det gör nästan ont när man läser också! Grattis till en härlig dag!

    SvaraRadera
  3. Så fantastisk upplevelse du skapar till dig själv. Underbart!

    SvaraRadera
  4. Så underbart och som jag börjar längta efter en fjällvandring! Tack.

    SvaraRadera
  5. Men vilken dag Ulrika! Låter helt fantastiskt att bara kunna sitta där med en kaffekopp i handen och låta tiden gå... ingen stress! Gör du kaffe och sånt i trangiakök eller gör du det på morgonen och bär med dig? Som du säger, ibland kan kameran snarare försvaga närvarokänslan, men samtidigt, bilderna vill ju vi gärna se! ;) I rallarrosornas rike, så vackert.

    SvaraRadera
  6. Tack alla för de fina kommentarerna både på det här inlägget och alla andra inlägg! Jag blir väldigt glad när jag väl har nån täckning och det har trillat in nya tecken på att ni är med mig.

    Jonna: än så länge har jag kokat vatten på morgonen och har med mig det i termos. Klarar mig både till fika och lunch på det vattnet så det är väldigt smidigt. Förmodligen blir det lite annorlunda nu när jag får sällskap och vi inte klarar oss på en termos.

    SvaraRadera