Jag bara måste säga en sak först: hur fantastiskt är det inte att kunna cykla igen efter den här låånga vintern! Minns känslan som barn när de sopat bort gruset och det var tillåtet att cykla - frihet i en liten ask. Och idag kände jag den där skönt barnsliga, bekymmersfria känslan när jag satte mig på cykeln. Underbart!
Ikväll var det även dags för tennismatch igen. Blev en förlust tyvärr och kan faktiskt inte riktigt se vad jag gjorde fel (mer än att jag borde ha servat mer på hans backhand vilket jag märkte mot slutet). Är nog snarare lite tennisovana efter alla veckors sjukdom och Portugal-resa som gör att jag gör lite för många enkla misstag. Men snart så är säkert känslan tillbaka igen. Bara att kämpa på. Kul var det hur som helst!
Idag fick jag dessutom veta åldern på gubben som jag spelade mot för ett par veckor se'n. Han som överraskar mig varje gång genom att mellan bollarna gå som en mycket gammal man.. långsamt och stappligt för att sedan ändå på något sätt hinna upp varenda boll när vi väl spelar. Han är liksom ett fenomen. Och hur gammal? Jo 82 år! Shit säger jag bara. Det trodde jag ändå inte. Tur att jag vann. Förlora mot en 82-åring.. det vore bara för illa.
Helt galet hur fräscha och tränade de gamla rävarna är, jag tänker på alla som man såg på vasaloppet. Tenniskläder är något av de snyggaste träningskläder, nästan så jag vill spela bara för att använda dem :).
SvaraRaderaÅh har du cyklat?! Jag måste/borde/ska cykla ikväll och det är med blandade känslor. Vill också men måstet tar liksom över och förstör den braiga känslan...
SvaraRaderaVa? 82 år, my god så imponerande! Tur du slog honom men man ska inte underskatta teknik och erfarenhet (tänker också som Frida på skidåkarna).
Ja, men visst! Jag pendlar till Linköping dagligen! Du får mer än gärna höra av dig om du är här nere... :) Hm, jag mejlar mitt nummer direkt så har du det utifall.