Rekord i andfådd(nöd)het

Ja minsann, morgonens tennisträning var ordentligt pulshöjande. Kan bara inte förstå hur det kan vara såå jobbigt. Men så är det. Total andnöd efter ett par av övningarna och L och jag var saliga över att få ta ut oss fullkomligt. Knäppskallar.

Känslan när halva hinken med bollar är kvar men jag redan har såväl mjölksyra i benen som puls som efter den värsta backträning är lite dubbel. Det är ju så kul, men samtidigt så snurrar det i huvudet vilket gör det väldigt svårt att fokusera på var bollen kommer. Men framförallt kul. Och såhär i efterhand. Bättre intervallträning går inte att åstadkomma. Aldrig att jag skulle kunna ta ut mig på det här sättet utan en boll att springa efter. Och med en tränare som peppar en att ge precis allt är det bara hur kul som helst.

Träning när den är som allra bäst.