Gårdagens morgontennis följdes upp med ännu en match på kvällen. Denna gång i mitt vanliga gruppspel där jag kämpar för att bli uppflyttad en nivå till nästa omgång.
Igår skulle jag då möta den som på pappret är den starkaste rivalen i kampen om uppflyttningsplatserna. Kände redan under inbollningen att det skulle kunna bli tufft och nån riktigt trevlig stämning infann sig inte direkt. Lite mer allvar, lite mindre lek helt enkelt.
När matchen väl sattes igång kände jag mig lugn och fokuserad medan motståndaren började visa dåligt humör. Kastade racket, började prata med väggen och så.. Till saken hör att jag har väldigt svårt för obekväma situationer. Historiskt sett har jag i såna här lägen helt tappat fokus och undermedvetet gett bort vinsten. Bara för att slippa det obekväma. Men jag har bestämt mig. Bestämt mig för att inte bry mig om att det är obekvämt och fokusera på mitt spel istället. Och igår funkade det. Hur bra som helst faktiskt.
Och det är det här som är så coolt med tävlandet. Att det innehåller så mycket konkret mental träning. Nu ska jag bara se till att överföra den här lärdomen till det övriga livet också. Bli bättre på att hantera obekväma situationer alltså. Lätt som en plätt?.. Nja. Men det ska gå.
Så himla bra gjort! Du är i början på nåt bra nu! Kram
SvaraRadera