17 juli 2011

Våga vinna

Tittar på straffuppgörelsen mellan Japan och USA i fotbolls-VM. En
studie i skillnaden mellan att våga vinna och vara rädd för att
misslyckas.

Såg ni hur otroligt förväntansfulla och glada japanskorna såg ut innan
straffläggningen började? Och noterade ni vilka sammanbitna och rädda
ansikten amerikanskorna visade upp? Man behöver ju inte vara ett geni
för att förstå vilka som skulle ta hem vinsten. Jag skulle säga att
det var avgjort redan innan straffarna började läggas. Men frågan är:
hur gör man för att plocka fram rätt inställning och känsla när det
verkligen gäller?

4 kommentarer:

  1. Det du skriver handlar egentligen om allt :) Som jag ser det. Vad har vi för inställning när vi ställs inför något utmanande, vad det än är? Hörde också att Japan spelade för mer än att vinna, de ville ha något gott med sig till sitt land efter alla katastrofer det här landet. Det tror jag är svårslaget.

    SvaraRadera
  2. Det är alltid lättare att vara underdog tycker jag. Om jag möter ett bättre lag i en beachmatch spelar jag generellt bättre än om jag möter ett sämre. Jag har inget att förlora, ingen prestige. Om jag vet att jag "borde" vinna spelar jag oftast inte lika bra.

    SvaraRadera
  3. annika: Ja men visst är det så! Och det är därför jag tycker att sport och mental träning är så spännnade - just för att man kan översätta det till vad som helst egentligen.

    Erika: Ja men visst är det så! Men man borde ju kunna behålla den där glada, positiva "allt-att-vinna"-känslan även som favorit kan jag tycka. hmm.

    SvaraRadera
  4. Ja, sådana spelare är ju de man anvundas. Det är väldigt sportsligt på nåt sätt!

    SvaraRadera