Revansch!

Om förra gångens träning av Turkish get-ups mest var en blandning av frustration och skrattanfall så var det betydligt mycket mer fokuserat från min sida idag. Gjorde framsteg och nu känner jag mig redo att lägga på lite mer vikt. Idag körde jag med 12 kg under passet och det kändes relativt enkelt.

Upptäckte när jag kom hem att underarmarna var ömma och svullna av kettlebells som legat och skavt, men det är märkligt det där. Jag märker verkligen ingenting när jag väl tränar men så kan jag komma hem med smalbenen fulla av blåmärken efter marklyft, knän som är uppskavda efter klapparmhävningar eller med skavsår på svanskotan efter situps. Eller som idag - med bulor på armarna. Men inte märkte jag något under passet.Adrenalin måste vara bästa smärtstillaren.

Dagens pass såg ut så här:

4 varv av:

1/1 Turkish get-up (alltså en på varje sida)

12 liggande fällknivar

6/6 axelpressar (alltså 6 med varje arm)

36 double unders

Dagens bästa var att jag inte fegade ur på double underserna utan faktiskt gjorde dem som man ska och inte körde singelhopp. För er som inte är så insatta i crossfit-tugget så betyder double unders att man hoppar hopprep och snurrar repet två varv per hopp istället för ett varv per hop som man normalt gör. Självklart innebär det att det hakar upp sig ibland, men idag bestämde jag mig för att se passet som ett bra sätt att öva double unders. Hur ska jag annars lära mig? Det resulterade i nytt pers i obrutna double unders: 20 st. Minns den dag jag var glad om jag gjorde mer än tre i rad. Det går framåt..

Axelpress på gräset i somras - det var grejer det.