Nej, jag är inte arg bara koncentrerad och dessutom med mascaran nedanför ögonen. Dessvärre råkar min koncentrerade min ofta förväxlas med min arga. Men det var ju inte det det här inlägget skulle handla om.
Idag hade jag förmånen (?) att vara schemalagd på "centercourten" på Tennisstadion, alltså den bana som fikagästerna har utsikt över, där det ständigt går förbi folk som inte sällan stannar till och tittar på några bollar och där folk värmer upp. Som grädde på moset ligger alla sjuttielva badmintonbanor precis bredvid och inte vet jag varför men när folk spelar badminton skriker de och är allmänt högljudda på ett helt annat sätt än på en tennisbana. Alltså: det är allmänt rörigt. Som att befinna sig på en nattklubb som min motståndare idag träffande uttryckte det.
I den här miljön är det alltså extremt viktigt att kunna fokusera och koppla bort allt runtomkring. Särskilt svårt blir det i serven när det går förbi någon just som man kastat upp bollen för att slå till.. och
en millisekunds okoncentration förstör serverörelsen och bollen går ut eller i nät.
Jag reagerar väldigt olika på det här med publik. Vissa dagar höjer jag mig ett par nivåer bara för att någon tittar medan jag andra dagar får stora skälvan och missar allt. Idag var en hyfsat bra dag. Jag tyckte bara att det var kul att spela och kunde koppla bort tankarna på hur det gick rent poängmässigt och brydde mig inte så mycket om de som gick förbi och kollade. Men så började jag förstås tänka på hur bra det gick att koncentrera sig idag.. och vips så försvann förstås fokuset.
Jag har sagt det tidigare och säger det igen - det är väldigt nyttigt och spännande att tävla - du upptäcker nya saker om dig själv och hur du reagerar varje gång.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar