Ställde in gårdagens planerade NMT-pass igår efter en massa velande fram och tillbaka. Jag menar, det är inte lätt att tacka nej till att få träffa Erika, Katten och Frida på samma gång och dessutom få köra ett lerigt och härligt utepass tillsammans.
Men kroppen kändes inte helt hundra under tisdagens tennis och inte heller under gårdagen. Känslan ungefär densamma som när jag tränade inför Vasan, kände att nåt inte riktigt kändes ok men utan att riktigt kunna sätta fingret på vad som var fel. Allmän känsla av att vara sliten kanske. Den gången (inför Vasan) lyssnade jag inte på signalerna utan tränade vidare - något jag fick sota för senare när jag under våren var sjuk till och från under 5 månader (!).
Och nånting borde jag väl ha lärt mig av det eländet.. så igår ställde jag in. Ägnade istället kvällen åt att ligga i soffan och kolla på diverse mer eller mindre intelligensbefriade tv-program.
Och det bästa av allt - jag har fått direkt belöning för mitt så förståndiga och kloka beslut - idag känner jag mig pigg igen! Yoga nästa!
Härligt! Då gjorde du helt rätt val.
SvaraRaderaHurra! förstår att det var ett tråkigt beslut... men härligt att du lyssnade på kroppen!
SvaraRaderaSkönt med det beskedet :)
SvaraRaderaOch det här med 6-veckors-utmaningen. Den var jag inte alls sugen på förrän jag ser hur många av mina favoritbloggar som ändå gör den. Då vill ju jag vara med på ett hörn också... Jägarvilan känns som jag max fixar en minut (trots att jag inbillar mig att det är benen som är mitt starka kort...?) Ja, detta måste nog provas... :)