Veckans utmaning är att le mycket och ofta. Åtminstone varje dag när jag är på väg nånstans, alltså fram och tillbaka till jobbet, på väg till och från träning osv. Att sitta och le framför skärmen på jobbet skulle förmodligen bli ohållbart och kanske väcka lite för mycket frågor. Nån måtta får det vara på leendet.
Teori:
Hjärnan kan inte kan skilja på om vi fejkar ett leende eller om vi ler för att vi är glada på riktigt. I båda fallen triggas hjärnan till att sända ut lyckosignaler i kroppen. Att le trots att vi inte är glada kan alltså göra oss glada på riktigt.
Önskvärda effekter av le-metoden:
1. Min hjärna luras att tro att jag är glad även vid tidpunkter när jag känner mig mindre glad. Efter ett tag kommer kanske min fejkglädje att övergå till "riktig" glädje eftersom jag kommer att tolka saker och ting mer positivt när jag känner min "fejk"glädje.
2. Min omgivning reagerar på att jag ler genom att själva må bättre. Spegelneuroner kallas de för, den funktion i hjärnan som gör att den känsla jag uttrycker smittar av sig på andra.
Risker:
Att jag uppfattas som ett psycho som ler åt höger och vänster. Det kan jag ta.
Ok, nu kör vi! Det här ska bli spännande! Rapport om hur metoden funkar får ni om en vecka.
PS. Om ni inte blev tillräckligt inspirerade till att le av mitt inlägg så lyssna på dagens "Tankar för dagen" med Bob Hansson. Även han pratade om effekten av ett leende. Så passande.
Shit så bra, jag börjar med en gång också:)
SvaraRaderaJag med! Absolut!
SvaraRaderaSkoj att ni är på! Det här kommer att bli bra.
SvaraRaderaDet funkar till hundra procent, jag lovar! Om du inte varit i Indien, detta leende land, så har du det kvar att längta till också. Kram!
SvaraRadera