Dagens tennisträning - en skön blandning av spykänsla och tårar.
Det finns liksom vissa övningar under tennislektionerna som jag känner en hatkärlek till, de där övningarna som är som den bästa intervallträningen. Där jag tar ut mig till max av ren och skär envishet och jädraranamma att inte missa bollen. Jag vet ju numera vilka de där övningarna är och det är verkligen med skräckblandad förtjusning jag tar mig an uppgiften.
Idag då.. så hade tränaren av någon anledning fått för sig att vi inte bara skulle köra en eller två spyövningar vilket är normalt, utan idag var samtliga övningar sån'a som får mig att flåsa som en upphetsad hund. Och känna hur morgonens gröt liksom är på väg tillbaka upp.
Hur som helst, tillbaka till det där med tårarna. Idag lyckades jag och min tennispartner göra tränaren tårögd. Han blev rörd av vårt fina spel. Och det mina vänner händer inte varje dag. Vilken komplimang!
Jag tror att det ska bli mitt mål med framtidens träningar - att få min tränare att gråta. Han ska fasen behöva näsdukar när vi tränar.
lovely!
SvaraRadera