16 februari 2011

Sliten eller konsten att lyssna på kroppens signaler

Status: Trött i huvudet. Trött i kroppen. Lite småont här och där. Ingen lust med så mycket alls. Sliten med andra ord.

Ställer därför in kvällens CrossFit, även om det tar emot. Visst skulle jag kunna träna ikväll. Jag är ju inte sjuk liksom. Passet skulle dessutom säkert gå hyfsat, särskilt när den där berömda tävlingsinstinkten sätter in. Och efteråt skulle förmodligen tröttheten vara som bortblåst och jag skulle vara hög på endorfiner och inte alls förstå vad jag menade med att vara sliten. Och så skulle jag se den reaktionen som ett bevis på att träning gör mig pigg.

Men förra årets Vasalopp lärde mig en läxa - uppenbarligen är jag den typen av person som kan köra på tills det slutar med ett totalstopp i maskineriet. Tjurig.

Just den här typen av allmän sliten känsla hade jag under den sista träningsmånaden inför Vasaloppet. Men jag körde på ändå. Ville ju att Vasaloppet skulle gå så bra som möjligt. Två veckor innan loppet sa kroppen ifrån helt. Den ville verkligen inte. Varje försök till träning slutade med att jag fick avbryta för att kroppen vägrade lyda order.

Så höll det på. Tills det var dags för Vasaloppet. Tanken på att ställa in loppet fanns där ända till startskottet gick - men jag beslutade mig ändå för att köra. Och jag tog mig ju igenom, men enbart med hjälp av envishet och tjurighet. Loppet var annars ett rent helvete. Direkt efter målgång började jag hosta och den hostan med tillhörande feber som kom och gick höll i sig fram till juli ungefär. Det vill säga i ungefär fyra månader. En väldigt tydlig reaktion och ett kvitto på att mitt sätt att ignorera kroppens signaler inte varit särskilt smart.

Så den här gången väljer jag att vila redan nu. Förmodligen räcker det med ett par dagar med bra mat och mycket sömn så är jag tillbaka på banan igen. Och det är verkligen ingen katastrof med några vilodagar och ett par "missade" pass. En katastrof vore det däremot att låta tjurigheten styra och göra om samma misstag igen.

3 kommentarer:

  1. Klokt! Nu stoppar du säkert sjukdom som bara skulle vara nedbrytande. Ät en massa gott och bra och du kommer sluta ännu starkare istället med tanke på all träning du har i ryggen! :) Vasaloppet lät som överträning i ordets rätta bemärkelse och det är smart att dra lärdom av det tror jag.

    SvaraRadera
  2. Du är klok som en bok! Nästa gång jag känner mig sliten så ska jag försöka tänka som dig - du är en inspirationskälla på många vis..! Igår efter träningen smaskade jag i mig min första hemmagjorda energibar så glatt att kollegorna runt om blev avundsjuka. :) Tack för receptet!

    Såg stegen de monterat i taket på F&S City häromdagen och tänkte på dig. Någon dag ska jag också kunna gå armgång där. Det dröjer ett tag, men du, jag hör av mig när jag fixat det.... ;)

    Kram och ha en bra vilodag!
    Lina

    SvaraRadera
  3. Det gör du rätt i och jag tror din kropp tackar dig! Löjligt hur dålig man/jag/vi är på att vila egentligen. Men man blir liksom beroende av endorfinerna... och så fastnar jag gärna i det förslappade tillståndet när jag tagit mig tid att vila.

    SvaraRadera